LRF - Ny arbetsmodell för framtidens naturskydd

Skogsägarföreningarna och LRF:s nya arbetsmodell för framtidens naturskydd utgår ifrån att alla skogsägare i Sverige ska känna sig trygga i att värna och utveckla den biologiska mångfalden utan risken att förlora rätten till sin skog.

– Det är vi skogsbönder, som i generationer byggt upp höga naturvärden, som också borde vara dem som förvaltar dem vidare, säger Paul Christensson. Foto: LRF

– Tillsammans representerar vi runt hälften av landets 315 000 skogsägare. Vi lägger nu det här förslaget på Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets bord. Ge oss möjligheten att värna och utveckla den biologiska mångfalden utan risken att förlora vår mark. Kan Norge så kan även Sverige jobba på det här sättet, säger Paul Christensson, ordförande, LRF Skogsägarna, i ett pressmeddelande.

I juni 2022 fick Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket ett uppdrag från regeringen att ta fram en ny strategi för hur Sverige bör arbeta med att skydda skog. Det förslag som skogsägarrörelsen presenterar idag handlar om hur det nya arbetssättet kan se ut.    

– För mig personligen är detta historiskt. Jag minns när jag engagerade mig i LRF för 30 år sedan och kämpade för frivillighet. Nu står en enad skogsägarrörelse bakom en modell för hur detta ska gå till i praktiken. Vi hoppas att myndigheterna lyssnar på oss. Det är vi skogsbönder, som i generationer byggt upp höga naturvärden, som också borde vara dem som förvaltar dem vidare, säger Paul.

I Norge har man sedan 2003 en liknande modell som kallas ”Frivilligt vern”. Här har skogsägarföreningarna och LRF hämtat mycket inspiration till förslaget som nu presenterats. Sedan man införde ”Frivilligt vern” i Norge har konflikterna mellan skogsägare och staten minskat.

Modellens förslag i korthet:    

Identifiering av behov:    
Myndigheterna identifierar vilka naturtyper som har störst behov av att skydd och prioriterar resurser till dessa.    
 
Utlysning:   
Myndigheterna gör en utlysning där de tydligt beskriver för markägaren vilka naturvärden som efterfrågas för skydd av natur.    

Förslag:    
Markägaren föreslår områden till myndigheten. Om markägarens förslag innehåller rätt naturvärden ska de prioriteras av myndigheten. Även myndigheterna kan föreslå områden som är lämpliga för skydd. När myndigheten tar initiativ har markägaren alltid rätt att säga nej.    

Överenskommelse:    
Myndigheten och markägaren kommer överens om skyddsform, föreskrifter och ersättning.    

Vill man läsa mer om modellen kan man göra det HÄR.

Valdemar Jensen
Valdemar Jensen
Tel: 073-925 05 41
E-post: valdemar@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 23 november 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Bygge av bostäder på skogsmark – vad gäller?

 Juristen har ordet: Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer den svenska befolkningen att öka med mellan 40 000 och 50 000 personer per år under de kommande åren. För att lösa den bostadsbrist som råder och som ser ut att hålla i sig finns ett stort intresse av att exploatera tillgänglig mark däribland hela eller delar av skogsbruksfastigheter. Sett till dess betydelse för landets ekonomi och sysselsättning är skogsnäringen en av landets mest betydelsefulla näringar. Det finns därför ett statligt intresse av att slå vakt om skogsbrukets produktionsområden. Ett intresse som ges uttryck i 3 kap. 4 § miljöbalken (MB).

 

Kommentera