”En svagt åtstramande budget”

Under tisdagsmorgonen presenterade finansminister Elisabeth Svantesson (M) regeringens budgetproposition. En budget färgad av inflation och kommande lågkonjunktur.

– Den här budgeten läggs i en väldigt speciell tid med hög inflation och där vi bedöms att gå in i en lågkonjunktur. Så läget är svårt. Och omvärlden är också oroande och osäkerheten är stor. Därför är jag väldigt glad över att våra fyra partier har förhandlat fram en budget som kan göra skillnad. Vi tar steg och gör precis det vi sa; prioriterar försvaret, rättsväsendet, välfärden, men vi stöttar också hushåll och företag med den här budgeten, sa Elisabeth Svantesson, vid pressträffen och fortsatte:

– Men vi gör det också på ett ansvarsfullt sätt. Det har varit otroligt viktigt för alla våra fyra partier, vi kan inte spä på inflationen och vi måste ha handlingsutrymme framåt.

Därför kommer budgeten som de fyra partierna nu lägger fram att vara svagt åtstramande.

– Det är lite ovanligt för när man annars går in i en lågkonjunktur så brukar man ha lite mer tryck och en mer expansiv budget. Men det kan vi inte ha i det här läget. Man kan naturligtvis men det vore väldigt olyckligt. Vill man ta ansvar behöver man ha en svagt åtstramande budget. Det skapar handlingsutrymme om saker blir värre men det gör också att vi inte motverkar penningpolitiken.

Enligt Svantesson kommer bland annat det strukturella sparandet att öka i denna budget.

Kompletterande elstöd

Under pressträffen lyftes olika fokusområden. En viktig uppgift för den här regeringen är att lägga om energipolitiken. För att få elförsörjningen att fungera, sa Svantesson.

Hon berättade om högkostnadsskyddet för höga elpriser som ska gå till hushåll, företag, kommuner, regioner och organisationer i området tre och fyra.

Läs mer: Regeringens åtgärder mot höga elpriser 

– Vi förbereder också ett kompletterande stöd. Det handlar om vissa företag som har en mycket hög del av sin produktionskostnad som el. Det kan vara företag som har ställt om från fossilenergi till el och nu drabbas av extrema kostnader. Ett exempel på ett sådant företag är ett gjuteri.

Annat som lyftes var stöd till energieffektivisering av bostadshus med direktverkande el eller gasvärme samt förstärkt skattereduktion för installation av solceller.

– Ett annat viktigt stöd rör drivmedelskostnaderna. Det här en stor fråga för oss och sammantaget den största posten i våra reformer. Det handlar om en krona sänkt skatt nästa år. Och det handlar om det som många längtar efter, en sänkt reduktionsplikt från 1 januari 2024. Det är den sänkningen som kommer att göra den stora skillnaden. Men låt mig vara tydlig, det finns ingen annan regering som har sänkt skatten på det här sättet tidigare, med en krona och det ska gälla under tre år, sa Svantesson.

Milersättningen kommer också höjas från 18,5 till 25 kronor.

Mer kraftvärme

När det gäller satsningar inom klimat och energiproduktion menade Svantesson att regeringen ser ett behov av att öka elproduktionen.

–Vi har hamnat i det här läget med höga elpriser, med brist på el periodvis, och vi måste då på kort sikt öka produktionen. Så vi gör vad vi säger och avskaffar avfallsförbränningsskatten och koldioxidskatten på kraftvärme som kommer att göra att vi får mer kraftvärme och mer el från den här produktionen.

I det långa perspektivet lyfter hon det faktum att Sverige åter ska satsa på kärnkraft.

– Vi har majoritet i Sveriges riksdag för kärnkraft. Det är otroligt viktigt i en tid när vi måste bygga om och bygga ut energisystemet.  

I budgeten finns satsningar på laddningsinfrastruktur. Men man har tagit bort klimatbonusen som man sedan 2018 kunnat få om man köpt till exempel en elbil.

Industri- och Klimatklivet kommet att förstärkas och man gör satsningar på koldioxidinfångning.

Minskad regelbörda

När det kommer till företagande och konkurrenskraft lyfter Svantesson att man genom budgeten och Tidöavtalet jobbar för att få fler konkurrenskraftiga företag, fler arbetstillfällen och ett bättre näringslivsklimat.

– Vi kommer att införa ett implementeringsråd i Regeringskansliet för minskad regelbörda. Det handlar bland annat om att se till så att Sverige inte överimplementerar olika EU-regler, som gör att svenska företag har det tuffare jämfört med andra företag i EU.