SLU – Så gynnar du självföryngrad björk i skogen

De vanligaste lövträden i svenska skogar är björkar, som snabbt etablerar sig på öppna ytor efter avverkningar eller skogsbränder. Hur man ska sköta, öka tillväxten och ta tillvara på den självetablerade björk som redan finns där har hittills haft begränsat stöd av vetenskapen, tills nu.

Felicia Lidman från SLU har i sitt doktorsarbete fokuserat på möjligheten att öka mängden björk i den svenska skogen. I sin avhandling redovisar hon ny kunskap om etablering och skötsel av naturligt föryngrad björk, både i monokulturer och i blandbestånd med gran. Tall och gran dominerar i det svenska skogsbruket, men det kan finnas många skäl att satsa på fler trädslag. Ett är att det skulle kunna sprida de ökade risker som klimatförändringarna förväntas medföra. Ett annat är hårdare certifieringsregler som kräver en ökad andel lövträd i skogarna.

– Björk är det vanligaste lövträd som föryngras spontant i Sverige och de allra flesta andra trädslag drabbas hårt av viltbete. Därför har projektet utgått från att det i huvudsak är björkinblandning och björkdominerade bestånd som tillskapas för att klara certifieringsreglerna – och samtidigt öka riskspridningen, säger Felicia Lidman, i ett pressmeddelande.

Gynsamma markförhållanden

Sveriges två olika arter av björk, vårtbjörk och glasbjörk står för ungefär 12 procent av Sveriges totala virkesvolym i skogen. Båda arterna är konkurrenskraftiga pijonärträdslag som är anpassade för öppna, ljusa ytor och etablerar sig därför snabbt på exempelvis kalhyggen.

– Björkar producerar stora mängder pollen och frön som sprids med vinden över landskapet. Om björkfröna gror eller inte beror till stor del på markförhållandena, säger hon.

Felicia Lidmans studier visar att björken gynnas av den markberedning som vanligen görs för att skapa gynnsamma förhållanden för gran- och tallplantor, men att markfuktigheten har stor betydelse för om fröna gror eller inte.

– På frisk mark är det nödvändigt att markbereda för att få en lyckad naturlig föryngring av björk – annars blir konkurrensen om vatten från annan växtlighet för stor, säger Felicia Lidman. På blöt mark etablerar sig björken däremot oftast enkelt utan åtgärder. Det går alltså att styra över föryngringen genom att anpassa markberedningen efter de rådande markförhållandena, säger hon.

Gör ett aktivt val

En annan studie handlar om hur röjning påverkar täta naturligt föryngrade skogar med björk och gran. Här kan skogsägarens målsättning vara olika men det kan exempelvis handla om att skapa en skog som kan ge ekonomisk avkastning inom en kortare eller längre tidsperiod, eller att få högsta möjliga avkastning med en begränsad skogsskötselinsats.

Felicia Lidman visar också att man som skogsägare måste göra ett aktivt val om man på längre sikt vill ha kvar björkarna i en blandskog med gran. Om man inte aktivt väljer att spara björkarna och anpassar skötseln till det, så tenderar björkandelen att minska. Skälet är att björken blir utkonkurrerad vid så kallad fri utveckling, för att den inte tål lika mycket skugga som granen.