Grundvetenskapligt genombrott kan på sikt säkra tillgången på granplantor

Det råder brist på förädlade granplantor för landets skogsägare. Detta beror till stor del på granens långa ungdomsperiod (20–25 år) och oregelbundna kottsättning. Nu har forskargrupper vid SLU och KTH i samverkan med Skogforsk kartlagt den genetiska mekanism som reglerar granens kottsättning. 

Denna forskning finansieras med externa bidrag från FORMAS, Vetenskapsrådet (VR), Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) och Carl Tryggers stiftelse. Foto: SLU

Forskarna använde sig av en tidigt kottsättande varietet av vanlig gran, kallad acroconagran. Genom att analysera vilka gener som är aktiva när knoppanlagen som ska bilda kottar initieras har man lyckats identifiera den gen som reglerar kottsättningen. Acroconagranen har en mutation som gör att den bildar kottar redan några år efter sådd. När arvsanlaget som reglerar kottsättningen nu är identifierat kan denna kunskap användas i förädlingsprogrammen för gran.

– Vi tänker oss att egenskapen temporärt introduceras i de träd som används i fröodlingarna för att öka kottsättningen där, men att egenskapen därefter korsas bort från de träd som planteras ut i skogen, så att dessa sätter kottar som vanligt, säger Jens Sundström, ansvarig forskare för projektet, i ett pressmeddelande.

Genom detta vill nu forskarna öka produktionen i de fröodlingar som förser Sveriges skogsägare med förädlade och klimatanpassade granplantor.

Valdemar Jensen
Valdemar Jensen
Tel: 073-925 05 41
E-post: valdemar@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 20 september 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Bygge av bostäder på skogsmark – vad gäller?

 Juristen har ordet: Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer den svenska befolkningen att öka med mellan 40 000 och 50 000 personer per år under de kommande åren. För att lösa den bostadsbrist som råder och som ser ut att hålla i sig finns ett stort intresse av att exploatera tillgänglig mark däribland hela eller delar av skogsbruksfastigheter. Sett till dess betydelse för landets ekonomi och sysselsättning är skogsnäringen en av landets mest betydelsefulla näringar. Det finns därför ett statligt intresse av att slå vakt om skogsbrukets produktionsområden. Ett intresse som ges uttryck i 3 kap. 4 § miljöbalken (MB).

 

Kommentera