Stor potential för mer grön planerbar el

Den fulla potentialen i svenska biokraftvärmeverk används inte. Biobränslet eldas i biokraftvärmeverken där både elektricitet och värme skapas, men när elpriset var som högst förra året var också värmeefterfrågan som störst. Då prioriterar ofta bolagen att leverera värme ut till kunderna. Gustav Melin, vd på Svebio, ser potential för mycket mer elektricitet från biobränslen.

Sverige har i dag 242 biokraftvärmeverk som tillsammans har en installerad eleffekt på drygt 4 000 MW elproduktion, vilket kan jämföras med svensk kärnkraft som har 7 500 MW.

– Vi genomför just nu en undersökning där det visat sig att hälften av kraftvärmebolagen har minskat sin elproduktion den gångna vintern till förmån för värmeproduktion. Den grupp som hittills svarat har en fungerande elproduktionskapacitet på 2030 MW och man har backat bort 1027 MW, vilket är mer än en Ringhalsreaktor. Om vi får samma resultat i resten av svaren betyder det att det finns potential motsvarande båda de nedlagda reaktorerna Ringhals 1 och 2, säger Gustav.

Fjärde störst

I Sverige är biokraften den fjärde största formen av elproduktion efter vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, och den står för omkring sju procent av svensk elproduktion. Här menar Gustav att vi skulle kunna dubbla elproduktionen från Sveriges kraftvärmeverk.

– Det finns ganska många olika skäl till att denna kapacitet inte används. Men det är kapitalförstöring att inte producera mer el när priserna är höga och möjligheten finns. För att utnyttja kapaciteten bättre tror jag att den bästa åtgärden vore om Svenska Kraftnät upphandlar elproduktion på flerårigt avtal så att kraftvärmeverken investerar i ökad värmeproduktion och kylning. Detta skulle frigöra kapacitet för elproduktion. Fleråriga avtal skulle också underlätta bränsleplaneringen eftersom man vet hur mycket el man ska producera. Det kan vara svårt att motivera att köpa in dyra spetslastbränslen och lagra det när man inte vet hur mycket el man ska få sälja eller hur kallt det ska bli, säger Gustav.

Värme och el

Alla biokraftvärmeverk är byggda eftersom det i grunden finns ett värmebehov att fylla. Elproduktion sker som regel endast när också värme efterfrågas. Samtliga kärnkraftverk spiller all värme och istället för att bygga ny elproduktion av olika slag kan det vara lämpligt att investera i kylning på kraftvärmeverk så att de kan bidra med el även när det inte är som kallast, menar Gustav.

Europa har investerat fel

– Skälet till dagens höga elpriser är att Tyskland, Polen och Sveriges elnät hänger ihop. Tyskland har minskat sitt inköp av rysk gas efter att kriget inleddes och Sverige exporterar en stor mängd el till både Polen och Tyskland. Vi exporterar ungefär 25 procent av vår dagliga elproduktion vilket för några dagar sedan motsvarade ungefär 4 500 MW, säger Gustav.

Reaktorerna Ringhals 1 respektive 2 producerade ungefär 900 MW vardera, men med båda reaktorerna i gång och med väsentligt mer biokraft skulle vi ändå haft höga elpriser i dag, menar Gustav.

– Dagens elkris beror i huvudsak på att Tyskland har investerat fel och gjort sig alldeles för beroende av den ryska gasen. Eftersom Sveriges elnät sitter ihop med Tysklands så drabbas vi också, nu gäller det att Polen och Tyskland jobbar sig bort från gasberoendet så fort som möjligt. Just nu ökar biobränsleanvändningen kraftigt i båda länderna men det kommer att ta några år innan priserna normaliseras. Sveriges interna elproduktion ser egentligen ganska bra ut men visst behövs mer planerbar elproduktion där jag anser att Svebios medlemsföretag kan bidra med mer än vad vi gör i dag, säger Gustav.

Att bygga ett nytt kraftvärmeverk skulle i dag ta mellan två till tre år medan värmeproduktion för att frigöra elproduktionskapacitet som redan finns tar upp till ett år.