Andelen tall som planteras på magra marker har fördubblats

En inventering som Skogsstyrelsen har gjort visar att andelen tall som planteras på mark där den växer bäst har fördubblats på sex år i landets södra delar. Med fler tallplanteringar så menar man att skogen står bättre rustad mot betesskador från älg men också stormar, bränder, skadedjur och klimatförändringar.

Försäljningen av tallplantor ökar men det behöver fortsatt planteras mer tall för att nå målet om 85 procent tall på magra marker. Foto: Skogsstyrelsen

– Efter många års enträget arbete så ser vi nu en tydlig trend där skogsägaren planterar tall i stället för gran på de här markerna. Det gör också våra skogar mer vitala och robusta vilket gynnar både naturvården och produktionen, säger skogskonsulent och viltexpert Lars Ingemarsson vid Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Från och med 2016 finns systematiska och över åren sammanvägda mätningar tillgängliga över andelen tall i nya planteringar. Under 2016 bestod 28 procent av ungskogarna (1–4 meter höga träd) i Götaland av tall. Nyligen kom den senaste statistiken för 2022 som visar att siffran i dag ligger på 56 procent. Även på så kallade mellanmarker går utvecklingen åt rätt håll.

Källa: Skogsstyrelsen

Målet är inte nått

– Vår inventering gäller träd som planteras för flera år sedan och det tar tid innan vi ser resultat. Nu visar den att vi är på rätt väg och försäljningen av tallplantor ökar. Men vi är inte framme än och därför är det viktigt att skogsägarna hänger i och fortsätter öka andelen tall när man planterar på svaga och mellanbördiga marker, säger Lars Ingemarsson.

Det är en bit kvar till den önskvärda nivån på minst 85 procent planterad tall på magra marker.

I Svealand ser situationen över lag bättre ut än i Götaland med en andel tall på 76 procent, men även här syns en uppgång i andelen planterad tall på magra marker. I norra delarna av Sverige men också i Gävleborg och stora delar av Dalarna, har ökad andel gran inte varit ett problem på samma sätt. Där utgör tallen 90 procent på magra marker.

Därför är gran på magra marker ett problem

Under en lång tid har det varit ett problem att gran planterats i allt större utsträckning främst i landets södra men också mellersta delar, på bekostnad av tallen. Detta har gjorts för att markägaren vill undvika betesskador på tallen som får kvalitetsskador eller i värsta fall dör. När granen planteras på mager mark där den egentligen inte trivs så växer granen sämre och är mer mottaglig för skador.

Skogsstyrelsen införde så sent som i mars i år nya föreskrifter som förbjuder markägare att plantera gran på marker där tall passar bättre.

Här kan du läsa mer om Skogsstyrelsens statistik.

 

Valdemar Jensen
Valdemar Jensen
Tel: 073-925 05 41
E-post: valdemar@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 06 juli 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Bygge av bostäder på skogsmark – vad gäller?

 Juristen har ordet: Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer den svenska befolkningen att öka med mellan 40 000 och 50 000 personer per år under de kommande åren. För att lösa den bostadsbrist som råder och som ser ut att hålla i sig finns ett stort intresse av att exploatera tillgänglig mark däribland hela eller delar av skogsbruksfastigheter. Sett till dess betydelse för landets ekonomi och sysselsättning är skogsnäringen en av landets mest betydelsefulla näringar. Det finns därför ett statligt intresse av att slå vakt om skogsbrukets produktionsområden. Ett intresse som ges uttryck i 3 kap. 4 § miljöbalken (MB).

 

Kommentera