Minskad tillväxt i de svenska skogarna

I slutet av maj presenterades den årliga Riksskogstaxeringen från SLU. För första gången sedan början av 70-talet är kurvorna för total tillväxt och total avgång nära att mötas. Virkesförrådet i de svenska skogarna ökar fortfarande men ökningen har planat ut betydligt.

 

Virkesförrådet ökar fortfarande, men ovanligt långsamt. Kurvorna för total tillväxt och total avgång håller på att mötas för första gången sedan 1970-talet. Grafik: SLU


Årets sammanställning av tillståndet i Sveriges skogar från SLU Riksskogstaxeringen går under namnet Skogsdata 2022. I årets publikation är det den minskade tillväxten i kombination med ökande total avgång som sticker ut. Den totala avgången består av avverkning plus naturlig avgång, det vill säga att träd dör av andra orsaker än avverkning. Virkesförrådet ökar fortfarande men i betydligt långsammare takt än tidigare.

− Tillväxten har sjunkit till en nivå allt närmare den totala avgången. Virkesförrådsökningen har planat ut, det blir som en platå på kurvan, säger Jonas Fridman, programchef för Riksskogstaxeringen vid SLU i Umeå. 

Han pekar ut tre anledningar till att kurvorna för tillväxt och avgång är på väg att mötas; hög naturlig avgång, hög avverkning och sämre tillväxtförutsättningar under senare år.

− Det finns en hög avverkningsnivå såväl som en hög naturlig avgång. Vi kan inte i detalj säga varför det ser ut som det gör, förutom avverkningen som ju är vad den är. När det gäller den naturliga avgången kan vi bara spekulera, men vi vet från andra undersökningar att granbarkborrehärjningarna har stått för ungefär åtta miljoner kubikmeter per år, flera år på rad. Bara det är en stor anledning till att den naturliga avgången är så mycket högre än tidigare. Färre träd växer och då kan det naturligtvis inte hända så mycket annat än att tillväxten sjunker, säger Jonas Fridman.

Jonas Fridman, programchef för Riksskogstaxeringen vid SLU i Umeå. Foto: Per A Adsten

2018 märks fortfarande

Torkåret 2018 pekas också ut som en anledning till den minskade tillväxten i Skogsdata 2022. Det gäller särskilt gran i södra Sverige. 

− När vi undersöker årsringarna ser vi att det extrema torkåret 2018 var katastrofalt dåligt för träden. Vi ser att det har fått följdverkningar för träden åren efter också, säger Jonas Fridman.

Han betonar att det inte är SLU:s uppgift att analysera orsakerna bakom statistiken i Riksskogstaxeringen, men säger att man kan konstatera att ändrade väderförhållanden påverkar tillväxt och avgång i de svenska skogarna.

− Efter år 2000 händer det något med klimat och tillväxt. Det finns helt klart väldigt starka indicier på att något har påverkat trädens tillväxt negativt och så har vi det extrema 2018 som gör det ännu värre. Det finns tendenser till återhämtning på både gran och tall när det gäller diametertillväxten, men den är inte på samma nivå som innan 2018, säger han.

Lövskogen ökar

Sedan 1985 har andelen lövskogsdominerad skog för landet som helhet ökat från 6,4 till 9,2 procent av den produktiva skogsmarksarealen, enligt Skogsdata 2022. Kurvan för virkesförrådet med levande grova lövträd har pekat uppåt sedan mätningarna startade 1926 och särskilt brant uppåt de senaste decennierna. Jonas Fridman tycker att ökningen är anmärkningsvärd.

− Ökningen från 1920-talet till idag är en oerhörd förändring som det är svårt att blunda för, säger Jonas Fridman.

Han tar också upp vegetationstäckning för bottenskikts- och fältskiktsarter som något som sticker ut i Skogsdata 2022. Bland annat blåbär och lingon har minskat sedan början av 2000-talet men de senaste åren märks en utplaning. Samma sak gäller vissa arter av mossa. Husmossa har till och med ökat de senaste åren. 

− Nu pratar jag om indiciekedjor ännu en gång, men om virkesförrådet planar ut så har förtätningen av skogarna också avstannat. Allt tätare skogar har gett mindre ljus till marken så att bottenskikt och markvegetation har blivit lidande. En utplanad förtätning borde alltså medföra minskande negativa effekter på markvegetationen, säger Jonas Fridman, programchef för Riksskogstaxeringen.

 

Den svenska skogen

Sveriges landareal uppgår till 40,7 miljoner hektar, varav 27,9 miljoner hektar är skogsmark. Av dessa är 23,4 miljoner hektar produktiv skogsmark. Det motsvarar 58 procent av landarealen.

Vid mitten av 1920-talet uppgick det totala virkesförrådet till 1720 miljoner kubikmeter. Idag är siffran 3558 miljoner kubikmeter. Det motsvarar en ökning med 107 procent på drygt 90 år.

Gran och tall är lika vanliga och utgör 39,4 procent vardera av virkesförrådet. Björk utgör 13 procent och följs av asp (1,8 procent) och al (1,7 procent).

Åldersklassen 41-60 år är vanligast förekommande med 16,7 procent. Andelen produktiv skog över 140 år är 9,3 procent, men endast 7 procent utanför formellt skyddade områden.
Källa: Skogsdata 2022 (SLU Riksskogstaxeringen).

 


Pär Andersson
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades måndag den 27 juni 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste