LRF om Viltskadekommissionens rapport

Ny jaktlagsutredning, förbud mot utfodring av klövvilt samt klassa vildsvin som en allvarligt skadegörande art. Det är två av åtgärdsförslagen i Viltskadekommissionens utredning som presenterades i dag.

Sveriges vilt kostar enligt Viltskadekommissionen Sveriges jord- och skogsbruk tillsammans med viltolyckor årligen minst 18 miljarder kronor. Var åttonde minut sker en viltolycka på våra vägar, vilket är ovanligt mycket jämfört med våra grannländer.

– Det är ett gediget arbete som utredaren Elisabeth Nilsson har gjort. Det är uppenbart att regeringen måste ge tydliga direktiv till flera myndigheter om att viltskadorna måste minska", säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström, i ett pressmeddelande.

Viltskadekommissionen vill också att regeringen ger tydliga direktiv till flera myndigheter om att viltskadorna måste minska och avskjutningarna öka.

– Viltproblematiken är komplex men utredaren har lyckats väl med att förklara orsakssambanden. Vi i LRF har länge pekat på att jaktlagstiftningen behöver moderniseras. Den kom till i en tid då viltstammarna var små och skapades för att värna viltet – det har vi lyckats med till den grad att problemet nu är det motsatta. Viltskadorna är så pass omfattande att många lantbrukare ger upp sin verksamhet eller tvingas att anpassa odlingen. Viltet är ett reellt hot mot målen i den nationella livsmedelsstrategin, säger Palle Borgström.

Skogsbruket är även något som påverkas negativt på grund av betesskador. Framför allt är det ek, rönn, asp och sälg som är utsatta, trädslag som är viktiga för den ökade artrikedomen. Skogens koldioxidupptag minskar även med 12 miljoner ton per år på grund av viltskadorna.

– Som utredningen visar så är viltskadorna ett samhällsproblem och då behöver hela samhället agera för att lösa situationen. Vi kan inte ha en ordning där viltet avgör vår civilberedskap, vår matproduktion och vår energiförsörjning, säger Palle Borgström.