180 år gammalt timmer förstärker Feskekôrka

Timmer som faktiskt är äldre än byggnaden som invigdes 1874 ska användas till restaurering av stommarna inne i Feskekôrka i Göteborg. Den omfattande upprustningen utförs av timmermän med traditionella metoder.

En sågägare erbjöd timmermannen Johan Mårtensson, en av ledarna för arbetslaget i Feskekôrka sina 180 år gamla fina furor. Foto: Higab/Hans Ekestang

För ett otränat öga kan timret se ut som vilka plankor som helst när de ligger i väntan på att användas, men det är ett anrikt furuvirke av bästa kvalitet.

– Jag fick ett samtal av en sågägare som berättade att han skulle fälla 180-åriga fina furor och undrade om jag var intresserad. Jag tänkte direkt på Feskekôrka, säger timmermannen Johan Mårtensson, en av ledarna för arbetslaget, i ett pressmeddelande.

Kyrklig inspiration

Det syns tydligt i den öppna takkonstruktionen att arkitekten Victor von Gegerfelt inspirerats av fornnordiska stavkyrkor när han ritade den berömda fiskhallen. I göteborgsmun blev byggnaden snabbt omdöpt till ”Feskekôrka”.

– Den speciella stavtriangelkonstruktionen är en stor del av det som gjort Feskekôrka till den ikonbyggnad den är, och det är även en del av byggnadsminnet som inte får ändras. Här har det varit viktigt att restaureringsarbetena utförs varsamt med samma metoder och material som de ursprungliga, säger Higabs projektledare Marcus Gustafsson.

Tillfällig tork

Kärnandelen i äldre kvalitetstimmer är ganska stor, vilket betyder att virket redan är ganska torrt men för att få timret helt torrt i tid så fick man ändå bygga en tillfällig tork med fläktar utanför Feskekôrka. Stomrestaureringen görs i olika delar av byggnaden samtidigt – det är mycket logistik då timmermännen får bygga tillfälliga avlastningar medan de byter ut de delar av den äldre stommen som slitits värst genom åren.

– Det som är bra är att vi hela tiden har facit framför oss i form av den gamla stommen, det är bara att återupprepa det. Vi måttar på plats efter de bitar vi ska byta ut eller komplettera och hyvlar sedan till rätt dimensioner, berättar Johan Mårtensson.

De nya furudelarna fästs av de sex timmermännen som arbetar med stommarna. Delarna fästs precis som de gjorde förr med handsmidda bultar och gängstänger som är gjorda i samma utförande som de ursprungliga.

– Stomrestaureringen tillsammans med den grundförstärkning vi gjort säkerställer att Feskekôrka kommer stå i minst 100 år till, säger Marcus Gustafsson.

Feskekôrkas stommar restaureras av timmermän med traditionella metoder. Foto: Higab/Hans Ekestang

Valdemar Jensen
Valdemar Jensen
Tel: 073-925 05 41
E-post: valdemar@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 07 juni 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Undantag från bygglovsplikt för ekonomibyggnader

Juristen har ordet: Enligt 9 kap. 3 § plan och bygglagen (PBL) krävs inte bygglov för en ekonomibyggnad avsedd för bland annat skogsbruk om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Även åtgärder som innebär att dessa byggnader byggs till är undantagna från bygglov. För den skogsbrukare som är i färd med att nyttja sommarledigheten för att uppföra en ekonomibyggnad till sin verksamhet och som lutandes på den nyss nämnda bestämmelsen inte ansöker om bygglov för åtgärden gäller det dock att vara vaksam.

 

Kommentera