Kriget i Ukraina får träpriser att rusa

Allt fler konkurrerar om skogsråvaran. Det pågående kriget i Ukraina har kraftigt minskat Rysslands exportvolymer till Europa. Det skapar utbudsbrist och leder till en stark prisutveckling som gynnar svenska skogsägare. Samtidigt växer risken för brist på träråvara. Skogsindustrin står också inför utmaningar, till exempel kring biologisk mångfald och en ökad reglering från EU. Det framgår av Handelsbankens senaste rapport om den svenska skogssektorn.

Handelsbanken analyserar i sin skogsrapport, virkesmarknaden och prisutvecklingen på skogsmark. Foto: Michael Ekstrand

– Vi ställer oss frågande till hur skogsråvaran ska räcka till. Det råder en utbudsbrist på såväl trävaror, som papper, kartong och massa, samtidigt som efterfrågan fortsätter att utvecklas starkt. Detta tillsammans med högre energipriser och andra kostnader gör att priserna nu rusar, säger Christian Kopfer, aktieanalytiker skog och råvaror på Handelsbanken, i ett pressmeddelande.

Stark prisutveckling på skogsmark

Det finns enligt Handelsbanken flera förklaringar till den extra starka prisutvecklingen på skogsmark under det senaste året. Man ser ett fortsatt stort intresse för att äga skog, det handlar dels om att skogsmark drar till sig kapital från extra rörliga volatila kapitalmarknader och att det finns nya typer av köpare framför allt i norra Sverige.

Framtidsutsikterna för skogsmarkspriser är goda. Handelsbanken bedömer i rapporten att tidigare värdedrivare såsom ökat intresse för bosättning ute i landet och klimatmedvetenhet kommer att leda till fortsatt stabil prisuppgång. Däremot finns det också faktorer som riskerar att på sikt påverka priserna negativt. 

– Vi bedömer att ökade begränsningar i skogsägarens rätt att bestämma över avverkningsplaner samt ökade angrepp från exempelvis barkborrar men även stigande svenska långräntor kan komma att påverka värdet negativt, säger Ola Josefsson, segmentsansvarig skog på Handelsbanken.

Virkesmarknaden står inför starka uppgångar

Virkespriserna har utvecklats väl de senaste två åren och fortsätter att stärkas. Marknaden för sågade trävaror kommer under de kommande kvartalen sannolikt att stärkas ytterligare, eftersom ryska exportvolymer till Europa minskar kraftigt. Handelsbanken ser däremot mer sansade prisnivåer in i nästa år, när de räknar med att ett ökat utbud gradvis når marknaden, samtidigt som efterfrågan rimligen kommer att fortsätta utvecklas i cykliska mönster.

Många har en god kännedom om sin lokala virkesmarknad men faktum är att det är stora prisskillnader i landet med priser uppemot 50 procent högre i södra än norra Sverige.

– Vi bedömer att de relativt högre priserna i söder delvis har att göra med att köparsidan är mer fragmenterad jämfört med i resten av landet. Prisskillnaderna kan leda till en ökad export av virke från mellersta till södra landet men de ekonomiska incitamenten minskar i takt med stigande transportkostnader på grund av den kraftiga uppgången på drivmedelspriser, säger Ola Josefsson.

Massavedspriserna förväntas stiga

Skogsägare har anledning att vara optimistiska när det gäller prisutvecklingen för massaved framöver. Avsaknaden av importerat ryskt virke till den finska skogsindustrin påverkar utbudet också i Sverige. Samtidigt ökar också den svenska efterfrågan på massaved när SCA sätter en ny kartongfabrik i bruk under början av nästa år.

– Allt-som-allt, räknar vi med att priserna på massaved står inför en tydlig uppgång i hela landet men framför allt i de mellersta och norra delarna. Vi blir inte förvånade om massavedspriserna stiger med 50 till 100kr per kubikmeter på något års sikt”, säger Christian Kopfer.

Hållbart skogsbruk och biologisk mångfald

Hållbart skogsbruk och biologisk mångfald är också områden i fokus, inte minst i ljuset av ett ökat regulatoriskt fokus på hur skogsbruk ska bedrivas. Nya regelverk och policys, såsom EU taxonomin och EU:s nya skogsstrategi, går mot allt högre krav när det gäller hållbart skogsbruk och hänsyn till biologisk mångfald.

– Även om det inte finns något krav på att vara i linje med ramverket, kan taxonomin ändå komma att påverka en skogsägares verksamhet eftersom företag som inte uppfyller kriterierna kan framstå som mindre attraktiva för investerare som söker "gröna" investeringsmöjligheter. Samtidigt som det även kan ge en fingervisning gällande hur regelverk kan komma att utvecklas i framöver, säger Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken.

Artskyddsförordningen kan leda till ökade kostnader

Ett annat exempel på regelverk kopplat till biologisk mångfald som genererat viss motvind för svenskt skogsbruk är den mer strikta tillämpningen av artskyddsförordningen som presenterades av Skogsstyrelsen i början av februari 2022. Skogsstyrelsens besked skapade het debatt, då framförallt ny praxis gällande ökad hänsyn till vilda fågelarter skulle öka kostnader och den administrativa bördan för den enskilda skogsägaren.

Sedan dess har regeringen gått ut med att man ska göra en översyn av artskyddsförordningen i ljuset av den debatt som uppstod. Även om de slutliga ändringarna i artskyddsförordningen ännu inte är kända är förväntan att fågelskyddet sänks samt att osäkerheter kring hur förordningen ska tolkas kommer undanröjas.

– Samtidigt som det är positivt för skogssektorn att man ser över tillämpningen av artskyddsförordningen igen, ser vi att frågor gällande biologisk mångfald har allt större påverkan på skogssektorn, säger Josefin Johansson.

Läs skogsrapporten i sin helhet här: Handelsbankens skogsrapport 

 

Valdemar Jensen
Valdemar Jensen
Tel: 073-925 05 41
E-post: valdemar@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 11 maj 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Låt de ukrainare som kan arbeta – få arbeta

Debatt: Varje år kommer cirka 1 000 ukrainare med säsongsarbetstillstånd för att plantera skog och utföra röjningsarbete i de svenska skogarna. Detta är erfaren personal, som ofta återkommer år efter år. I sommar ska drygt 400 miljoner skogsplantor planteras, och till detta behövs kompetent arbetskraft. Nu avslår dock Migrationsverket säsongsarbetstillstånden för den ukrainska personal som skulle komma i år. Argumentet från myndigheten är att det på grund av kriget finns risk att man stannar kvar i landet även när säsongen är slut. Någon individuell prövning görs inte. I samband med avslaget hänvisas istället personalen till att söka uppehålls- och arbetstillstånd genom massflyktsdirektivet.

 

Kommentera