Jag är också en miljökämpe

Krönika: Sverige är förmodligen bland de bästa i världen på skogsbruk, men ändå är vårt skogsbruk föråldrat. Våra metoder är värdelösa, all forskning är iscensatt och vi kalavverkar skog för att ersätta den med plantager. Tack vare mycket vinkling och dålig historia är det den bilden som allmänheten har börjat få av skogsbruket, men den delar verkligen inte jag.

 

I slutet av mars var jag tillsammans med några kompisar på väg ner från Pajala mot Umeå. Innan avresan så sa min mamma till mina kompisar ”Ja, det är ju inte en sådan spännande resa neråt. Allt ni ser är ju bara skog, men det blir bättre vid kusten!”. Mycket riktigt är de 16 milen ner till kusten bara skog, men det är definitivt inte den typen av plantageskogar som media menar är det enda som existerar i Sverige. Det finns inga milslånga kalhyggen så långt ögat kan nå, inte heller raka rader av samma trädslag. Däremot så finns det en stor varia­tion i åldersklasser, trädslag och biotoper, vilket enligt media inte borde förekomma i Norrbottens inland. 

Kanske är länsväg 392 ensam i sitt slag, eller så är den mediala bilden helt felaktig.

Jag känner inte igen mig i den bild som projiceras att svenskt skogsbruk håller på att förstöra skogen och att alla vi som jobbar med skogen är delaktiga i det. Detta gäller såklart även oss som studerar på SLU, som medialt anses vara skolan där studenter undervisas i naturförstörelse och ekonomi. Generellt tycker jag att bilden av alla oss som verkar inom skogsbranschen är att vi bara bryr oss om pengar i allt vi gör. Kubiken ska fram och naturen, ja den anses kanske hamna i femte eller sjätte hand.

Min bild av branschen är någon helt annan än den mediala. Jag ser inte ett skogsbruk som bara ämnar att få ut maximal avkastning och som inte bryr sig om något annat, tvärtom ser jag ett skogsbruk som försöker anpassa sig efter tiden. Att människor associerar hormoslyr och 70-talets enorma kalhyggen till skogsbranschen gör förmodligen inte debatten enklare. Mycket har dock hänt de senaste 50 åren och fokuset har skiftat om från 100 procent avkastning till att numera handla allt mer om naturen. Mer hänsyn vid avverkningar, mindre kalhyggen, forskning i skonsammare maskinsystem och tätortsnära skogsbruk som tar allmänhetens önskemål i beaktning är några exempel på vad skogsbruket faktiskt håller på med. Dessa inslag syns dock sällan i debatten, det är troligen effektivare att bara dela bilder på ”milslånga kalhyggen” och nöja sig med det. 

Skogsbranschen kommer att vara min arbetsplats i framtiden, vilket jag är väldigt glad över, för denna bransch har verkligen framtiden för sina fötter. Jag är personligen för ett aktivt brukande av skogen och en förespråkare av trakthyggesbruk där det är lämpligt. Just dessa anledningar är varför jag också kallar mig för en miljökämpe, även om jag medialt anses vara något helt annat. Jag är väl medveten om skogsbrukets historia och jag ser också nuvarande brister inom branschen, men jag väljer att inte blunda för allt det överhängande positiva som ett aktivt skogsbruk innebär. Förmodligen är det därför jag inte delar den bild av skogsbruket som media målar upp, utan istället delar med mig av den verklighet som jag ser. Detta hoppas jag att media också ska börja göra, för Sverige är bland de bästa i världen på skogsbruk, det ska inte gå att vinkla bort.

 

Lukas Svangärd
Jägmästarprogrammet, Umeå

 

Artikeln publicerades fredag den 29 april 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Låt de ukrainare som kan arbeta – få arbeta

Debatt: Varje år kommer cirka 1 000 ukrainare med säsongsarbetstillstånd för att plantera skog och utföra röjningsarbete i de svenska skogarna. Detta är erfaren personal, som ofta återkommer år efter år. I sommar ska drygt 400 miljoner skogsplantor planteras, och till detta behövs kompetent arbetskraft. Nu avslår dock Migrationsverket säsongsarbetstillstånden för den ukrainska personal som skulle komma i år. Argumentet från myndigheten är att det på grund av kriget finns risk att man stannar kvar i landet även när säsongen är slut. Någon individuell prövning görs inte. I samband med avslaget hänvisas istället personalen till att söka uppehålls- och arbetstillstånd genom massflyktsdirektivet.

 

Kommentera