Hållbar framställning av träbaserade textilfibrer prisas

Professor Ilkka Kilpeläinen och professor Herbert Sixta tilldelas Marcus Wallenbergpriset 2022 för deras utveckling och användning av nya joniska vätskor vid konvertering av pappersmassa till högpresterande textilfibrer.

Joniska vätskor består av salter som kan smältas under 100 grader och som har unika egenskaper, som exempelvis lågt ångtryck, hög termisk stabilitet och en hög upplösningsförmåga av organiska och icke-organiska ämnen, samtidigt som de är miljövänliga. Foto: Aalto-universitetet/Mikko Raskinen

– Detta unika samarbete har resulterat i ett nytt hållbart koncept för produktion av textilfibrer från trä. Innovationen förväntas leda till ett spektrum av nya produkt- och affärsmöjligheter för skogsindustrin, säger Johanna Buchert, ordförande för Marcus Wallenbergprisets prisnämnd, i ett pressmeddelande.

Efterfrågan på textilfibrer ökar och kommer öka ännu mer framöver i takt med den globala befolkningsökningen. Främst används i dag bomull som den främsta cellulosafibern vid framställning av textilier, men produktionen av bomull förväntas inte hålla jämna steg med efterfrågan. Därför är konstgjorda cellulosafibrer ett utmärkt komplement till bomull eftersom egenskaperna är likvärdiga.

Det finns i dag två huvudsakliga processer som används för att framställa träbaserade textilfibrer. Viskosprocessen kallas en process som används, där cellulosa löses upp med hjälp av alkali och koldisulfid. Lyocellprocessen heter den andra processen, där N-metylmorfolin-N-oxid (NMMO) används för att lösa upp cellulosa. Användningen av Viskosprocessen klassas nu som kontroversiell ur miljösynpunkt på grund av den giftiga koldisulfiden som används. NMMO som används i Lyocellprocessen är instabilt och försvårar därför processen.

Utmaningarna med dessa processer har lett till omfattande forskning kring nya lösningsmedelsystem i hopp om att kunna producera träbaserade regenererade cellulosafibrer.

Och det är här de prisade forskarna kommer in i bilden.

De två forskargrupperna har utvecklat träbaserade cellulosafibrer med en hög teknisk kvalitet Gruppen som leds av professor Kilpeläinen vid Helsingfors universitet har lyckats utveckla superbasiska joniska vätskor som ska fungera som lösningsmedel för upplösning av träbiomassa, exempelvis återvunna pappersfibrer, blekt eller oblekt massa. Vid Aalto-universitetet har forskargruppen, ledd av forskaren Sixta utvecklat fiberformningsprocessen med cellulosa löst i jonisk vätska och våtspinning med luftgap.

Läs mer om priset och motiveringen till priset på Marcus Wallenberg Prize hemsida.

Valdemar Jensen
Valdemar Jensen
Tel: 073-925 05 41
E-post: valdemar@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades måndag den 11 april 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Låt de ukrainare som kan arbeta – få arbeta

Debatt: Varje år kommer cirka 1 000 ukrainare med säsongsarbetstillstånd för att plantera skog och utföra röjningsarbete i de svenska skogarna. Detta är erfaren personal, som ofta återkommer år efter år. I sommar ska drygt 400 miljoner skogsplantor planteras, och till detta behövs kompetent arbetskraft. Nu avslår dock Migrationsverket säsongsarbetstillstånden för den ukrainska personal som skulle komma i år. Argumentet från myndigheten är att det på grund av kriget finns risk att man stannar kvar i landet även när säsongen är slut. Någon individuell prövning görs inte. I samband med avslaget hänvisas istället personalen till att söka uppehålls- och arbetstillstånd genom massflyktsdirektivet.

 

Kommentera