Skog som brukas ger en positiv effekt på klimatet

Skogen i det ”norra barrskogsbältet” har undersökts i en internationell forskningsrapport som analyserar mängden lagrad kol i skogen. Man jämför skog som brukas flitigt och skog som brukas mindre flitigt för att se vart det lagras mest kol.

Att avverka och föryngra skogen är inget dåligt enligt 25 forskare från det norra barrskogsbältet, snarare tvärtom. Ungskog binder nämligen mer biogent kol än en fullvuxen slutavverkningsbar skog. Foto: Arboreal

Denna studie har fått ett stort intresse eftersom de boreala skogarna (norra barrskogsbältet) anses vara en koldioxidsänka som alltså tar upp mer koldioxid än vad den avger till atmosfären. I studien ingår Sverige, Norge, Finland, Kanada, Ryssland och amerikanska Alaska. Totalt har 25 forskare från dessa länder, samt forskare från forskningsinstitutet IIASA i Wien, Österrike, undertecknat studien i en rapport. I studien har man använt sig av data som dessa länder har rapporterat in till FN:s klimatorgan, UNFCCC.

Studien visar att Sverige och Finland brukar sin skog mer intensivt än exempelvis Kanada och Ryssland. Intensiteten på skogsbruket mättes genom att se hur många procent av skogarnas totala kolförråd som skördas varje år. Sverige och Finland skördar cirka 1,5 procent av sitt totala kolförråd varje år jämfört med 0,3 procent i Kanada, eller 0,1 procent i Ryssland. Det finns arealer i Ryssland som är avsatta för att brukas, men ligger så pass avlägset utan vägar att det inte lönar sig.

Under perioden 1990–2017 ökade både skördarna och kolförrådet i träden med 35 procent, i de länder som brukade sin skog intensivt. I länderna med ett mindre intensivt skogsbruk var lagringen av kol betydligt mindre, bara några få procent eller minus.

– Resultatet motsäger tesen att skogsavverkning orsakar en så kallad ”kolskuld”, som på sikt skulle leda till ett minskat förråd av kol. Rapporten stödjer alltså inte påståenden om att obrukade skogar gör störst klimatnytta, säger Peter Högberg, som är professor i skoglig marklära vid SLU som har lett arbetet med rapporten, i ett pressmeddelande.

De intensivt skötta skogarna har en högre tillväxt och en lägre genomsnittsålder än den obrukade skogen. Den brukade skogen har ett högre kolupptag än den obrukade. Under tiden som de intensivt skötta skogarna samlar på sig mer kol så försvinner det lagrad kol från de obrukade skogarna genom skogsbränder. Det brinner hela 50 gånger mer i Ryssland och Kanada än vad de gör i Sverige, Norge och Finland. Ungefär 0,5–0,6 procent av den totala arealen skog under ett år brinner ner i Ryssland och Kanada. I Sverige brinner det ner ungefär 0,01 procent varje år.

Mer information och länk till forskningsrapporten hittar ni i följande länkar
SLU:s pressmeddelande 

Forskningsrapporten

Skogens kollagring

Valdemar Jensen
Valdemar Jensen
Tel: 073-925 05 41
E-post: valdemar@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 27 januari 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste

Låt de ukrainare som kan arbeta – få arbeta

Debatt: Varje år kommer cirka 1 000 ukrainare med säsongsarbetstillstånd för att plantera skog och utföra röjningsarbete i de svenska skogarna. Detta är erfaren personal, som ofta återkommer år efter år. I sommar ska drygt 400 miljoner skogsplantor planteras, och till detta behövs kompetent arbetskraft. Nu avslår dock Migrationsverket säsongsarbetstillstånden för den ukrainska personal som skulle komma i år. Argumentet från myndigheten är att det på grund av kriget finns risk att man stannar kvar i landet även när säsongen är slut. Någon individuell prövning görs inte. I samband med avslaget hänvisas istället personalen till att söka uppehålls- och arbetstillstånd genom massflyktsdirektivet.

 

Kommentera