Skogsskadecentrum ska förebygga hot mot skogen

Sveriges Lantbruksuniversitets nya skogsskadecentrum kan nu växla upp sin verksamhet efter ett intensivt halvår av rekrytering, planering och budgetförslag.

Barkborren, bränder, torka och starka vindar härjar fram över landets skogar. Skogsskadecentrum på SLU vill kunna förebygga och övervaka skadorna. Foto: Björn Schubert

Regeringen beslutade i våras att anslå 30 miljoner kronor per år till SLU och deras skogsskadecentrum. Detta för att kunna öka forskningen och beredskapen i frågan om skogsskador. Listan med hot mot den svenska skogen blir allt längre. Skogsskadecentrum kommer att ha som uppgift att förebygga och övervaka skador som granbarkborre, vindfälle, torka, askskottssjuka, diplodia, phytophthora, brand, törskate med fler.

– Vi har förstås redan omfattande forskning kring hoten mot skogen, men det här är en bra förstärkning. Det handlar både om att öka forskningen och att öka beredskapen för att agera snabbare när något händer, säger Jonas Rönnberg, forskare vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap SLU Alnarp som är föreståndare för det nya centrat.

Virtuellt centrum

Jonas Rönnberg har den ledande rollen för centrat med ett övergripande ansvar för verksamheten. Vid sin sida finns en styrgrupp och en arbetsgrupp som jobbar med att bereda forskningsanslag och att vara en brygga till näringen. Rönnberg har även de två biträdande föreståndarna Åke Olsson och Weibke Neumann Sivertsson som båda är forskare vid SLU.  

– Ingen av oss arbetar heltid och vi har inget kontor med vårt namn på dörren. Vi är ett virtuellt centrum, vilket fungerar utmärkt, men det tar lite tid att forma organisationen, säger Jonas.

Snabba svar

En viktig del för att kunna förebygga eventuella nya hot mot den svenska skogen är att kunna jobba snabbt och få fram ett svar snabbt. I centrat kommer en grupp analytiker jobba för att snabbt ta fram riskkartor och konsekvensanalyser för exempelvis en ny insekt. Detta är en viktig del för att snabbt kunna agera.

– För att vidta åtgärder måste vi förstås ha koll på läget. Här kan vi ta hjälp av ny och lovande teknik, däribland kartläggning med hjälp av fjärranalys och drönare. Vi håller också på att ta flera kliv framåt med DNA-analys för att upptäcka och identifiera skadorna på ett tidigt stadium. Hittills har det krävts ett ganska omständligt analysarbete i laboratorium, nu hoppas vi mycket på handhållna instrument som kan användas i fält och ge resultat ganska direkt.

Många hot

Pengarna som projektet tilldelas kommer fördelas mellan ökad forskning, forskarskola för doktorander och nya forskningsprojekt. Rekryteringen av doktorander är i full gång och man har ganska klart för sig hur pengarna ska fördelas ut på de olika posterna.

– Vi ska bidra till samordning och kunna reagera snabbt på hoten, som är många och blir fler med ett förändrat klimat, vårt sätt att bruka skogen och global handel med växter och trävaror

Även Skogsstyrelsen har fått ökade medel för att arbeta med frågorna.

– Vi arbetar naturligtvis nära myndigheten med allt från att leverera forskningsresultat till akuta utryckningar och kartläggning av skadorna, avslutar Jonas.

Valdemar Jensen
Valdemar Jensen
Tel: 073-925 05 41
E-post: valdemar@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades måndag den 17 januari 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste

Låt de ukrainare som kan arbeta – få arbeta

Debatt: Varje år kommer cirka 1 000 ukrainare med säsongsarbetstillstånd för att plantera skog och utföra röjningsarbete i de svenska skogarna. Detta är erfaren personal, som ofta återkommer år efter år. I sommar ska drygt 400 miljoner skogsplantor planteras, och till detta behövs kompetent arbetskraft. Nu avslår dock Migrationsverket säsongsarbetstillstånden för den ukrainska personal som skulle komma i år. Argumentet från myndigheten är att det på grund av kriget finns risk att man stannar kvar i landet även när säsongen är slut. Någon individuell prövning görs inte. I samband med avslaget hänvisas istället personalen till att söka uppehålls- och arbetstillstånd genom massflyktsdirektivet.

 

Kommentera