Lämnad areal vid avverkning på stabil nivå

Enligt siffror från Skogsstyrelsen lämnades i genomsnitt nio procent av den föryngringsavverkade arealen som hänsynsytor under uppföljningsperioden 2015/16–2017/18. Det är ungefär samma nivå som vid tidigare uppföljningar under perioden 2000–2007 och 2009–2014.

Sedan 2000 har den lämnade hänsynsarealen vid föryngringsavverkning legat på runt nio procent av den totala avverkade arealen. Foto: Björn Schubert

Den lämnade hänsynsarealen skattas enligt Skogsstyrelsen utifrån hänsynsytor som är mindre områden produktiv skogsmark, som frivilligt eller enligt skogsvårdslagen lämnats kvar vid föryngringsavverkning. Exempel på hänsynsytor är hänsynskrävande biotoper, kantzoner mot våtmark och vattendrag eller bryn.

Hänsynskrävande biotoper

Under treårsperioden 2015–2018 lämnades i genomsnitt nio procent av den föryngringsavverkade arealen som hänsynsytor. I norra och södra Norrland var realen något större med tio procent, jämfört med Svealand och Götaland där åttas procent lämnats.

Av den lämnade arealen var 4–6 procent hänsynskrävande biotoper i alla landsdelar. Arealen kantzoner var större längre norrut i landet, från en procent i Götaland till fem procent i norra Norrland.

Även riksskogstaxeringens skattning av lämnad hänsynsareal 2011–2019 var nio procent för hela landet. En jämförelse med skattningar från Skogsstyrelsens Polytaxinventering, visar att dessa skattningar mellan år 2000 och 2014 legat mellan 7–11 procent. Metoderna har ändrats under perioden, och det går enligt Skogsstyrelsen inte att säga om det funnits några faktiska trender under perioden.

Färre fröträd

Samtidigt menar Skogsstyrelsen att det finns en starkt nedåtgående trend för lämnade träd i fröträdsställningar, eftersom andelen naturlig föryngring minskar. Antalet grova hänsynsträd är i stort sett oförändrad men antalet klena hänsynsträd har en minskande trend.

Tall och björk är de vanligaste trädslagen som lämnas vid avverkning. Jämfört med trädslagsfördelningen före avverkning är det mycket större andel av lövträden utom björk bland de lämnade träden. På hänsynsytorna är det framför allt andelen al som är mycket högre.

Det finns också en långsiktig trend med en ökad volym av lämnad hård död ved från mitten av 1990-talet. Under perioden 2005–2012 finns en vikande trend för volymen av mer nedbruten ved, så att totala volymen lämnad död ved är ganska konstant under den perioden.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades fredag den 07 januari 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste