Skogens kolbalans snabbt på plus efter hyggesfasen

En ny studie från Linnéuniversitetet visar att skog som avverkats går från utsläpp till upptag av koldioxid redan efter 8–13 år. Det motsvarar runt 15 procent av omloppstiden

En ny studie baserad på flödesmätningar av koldioxid i fem ungskogar visar att ett nettoupptag av koldioxid kan uppstå så tidigt som åtta år efter hyggesfasen. En snabb och säker etablering av ny skog är därför mycket viktig. Foto: Björn Schubert

Det nordiska skogsbruket som baseras på trakthyggesbruk har den senaste tiden fått utstå mycket kritik, bland annat därför att många menar att föryngringsytorna är stora utsläppskällor som avger koldioxid länge innan det åter växer gammal skog. Förordare av ett hyggesfritt skogsbruk menar att man i stället borde låta skog stå för att lagra denna koldioxid.

Åtta år till nettoupptag

En ny studie från Linnéuniversitetet visar nu att ungskogar redan i röjningsfasen blir nettoupptagare av koldioxid.

– Det tar ungefär 8–13 år, beroende på i vilken del av Sverige skogen finns. Och detta motsvarar inte mer än 15 procent av den normala omloppstiden, som är 60–90 år i södra och mellersta Sverige, säger Achim Grelle, universitetslektor och en av forskarna bakom studien i ett nyhetsmeddelande.

Testskogarna från försöket visar på intressanta siffror om ungskogars kolupptag.

– Snabbast var den av våra testskogar där vi tog bort stubbarna efter avverkningen. Den blev en nettosänka efter bara åtta år. Och redan efter elva år hade den tagit upp lika mycket kol som förlorats under hygges- och ungskogsfasen, säger Achim.

Snabb etablering avgörande

Balansen mellan skogarnas upptag och utsläpp av koldioxid är något som diskuteras flitigt i skogsdebatten. Skogen tar upp koldioxid från atmosfören genom fotsyntes, och träden lagrar denna både i biomassan och i marken. Utsläpp av koldioxid sker bland annat genom nedbrytning av organiskt material.

– Det är balansen mellan detta upptag och denna produktion av koldioxid över en längre tidsperiod, till exempel ett år, som är intressant. Den avgör om skogen är en nettosänka, alltså tar upp mer koldioxid än den avger, eller en nettokälla, alltså avger mer än den tar upp, säger Achim.

Avverkning av skog så som den görs i det nordiska skogsbruket skapar mycket biomassa när ny skog växer upp, vilket han menar är positivt för klimatet.

– Avverkningen innebär dock även att en del av den stora mängd kol som finns bunden i marken frigörs till atmosfären. Detta eftersom kolupptaget genom trädens fotosyntes upphör, medan utsläppen från nedbrytningsprocesserna fortsätter och till och med kan vara förhöjda under en viss tid. Om man bedriver så kallat trakthyggesbruk är en snabb och säker etablering av nya skogsplantor därför viktig, säger Achim.

Ta bort biomassa

Hur lång tid det tar innan en avverkad skog åter blir nettoupptagare beror enligt honom bland annat på trädslagsvalet.

– Till exempel skulle mer snabbväxande skogar kunna återgå snabbare till ett kolupptag. Eller kan man kanske ta bort mer biomassa i samband med avverkningen. Biomassa som annars skulle brytas ned och avge koldioxid, säger Achim.

Även gödsling kan vara ett sätt att påskynda koldioxidupptaget

– Gödslingen ledde till att marken tog upp mindre metan, men den började ändå inte avge metan. Det blev små utsläpp av lustgas samma år som vi gödslade; dock inte åren därefter.

Studien visar att:

• Den brukade skogen i södra och mellersta Sverige är en kolkälla under en relativt liten del av sin omloppstid.
• Mer produktiva skogar blir kolsänkor snabbare och har i regel även kortare omloppstider än mindre produktiva skogar.
• Kolbalansens återhämtning tar cirka 15 % av omloppstiden, oavsett produktivitet.
• Vill man påskynda återhämtningen genom gödsling riskerar man inte att öka utsläppen av metan och lustgas nämnvärt.

Källa: Linnéuniversitetet

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 30 november 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste