Mekaniska snytbaggeskydd lika bra som kemiska

En ny studie utförd av forskare vid Skogforsk och SLU visar att de mekaniska snytbaggeskydd som används i dag är lika effektiva som de insekticider som nu håller på att fasas ut.  

Skogssällskapet är finansiären bakom forskningen kring mekaniska snytbaggeskydd. Ett mycket viktigt skydd i skogsbruket eftersom snytbaggeskador är den enskilt största orsaken till plantdöd.

Olika skydd

I kunskapsbanken på Skogforsks hemsida berättar forskarna som deltagit i projektet mer om undersökningen.

– I projektet har vi tittat på om de mekaniska snytbaggeskydd som finns på marknaden är lika effektiva som insekticiderna, säger Karin Hjelm, i dag forskare vid SLU men vid tiden verksam vid Skogforsk och den som, tillsammans med Kristina Wallertz vid SLU, har drivit projektet.

Snytbaggen skador unga plantor genom att gnaga på barken och i värsta fall ringbarka de vilket skär av närings- och vattentransporten i de unga träden. Mekaniska skydd kan bestå av ett vaxskydd blandat med sand för att försvåra gnag eller vara utformade som ett slags höljen som skyddar plantans stam.

– I projektet har vi tittat på Conniflex, Ekovax, Cambiguard och Hylonox och jämfört dem dels med plantor som har insekticidbehandlats, dels med en kontrollgrupp med obehandlade plantor, berättar Karin Hjelm.

Hög andel skador

Undersökningen visar att avgången bland de mekaniskt skyddade plantorna under de första två åren efter plantering låg på en till sju procent. AV de insekticidbehandlade plantorna dog sju procent under motsvarande period och av de obehandlade plantorna dog hela 28 procent.

– Samtliga behandlade plantor behandlades bara en gång, så under andra året efter plantering ökade angreppen på alla behandlade plantor, särskilt på de insekticidbehandlade. Vi ser också att alla plantor, både behandlade och obehandlade, hade en hög andel gnagskador – 40 till 50 procent av de behandlade och nästan 60 procent av de obehandlade hade i någon omfattning blivit gnagda av snytbagge, säger Karin.

Skadade plantor som överlever riskerar enligt Skogssällskapet att få sämre tillväxt de närmaste åren efter skadan. Samtidigt visar studien också att flera plantor fått skador ovanför de mekaniska skydden vilket lett till att toppskottet dött och att ett nytt skott bildats.

Planteringspunkten avgör

I studien har man inte kunnat hitta några belägg för att de mekaniska skydden i sig skulle ha tillväxthämmande egenskaper. Många plantor har dock dött i försöket vilket enligt forskarna beror på att planteringarna anlades under 2018 då det var ovanligt varmt och torrt.

– Här blev det tydligt hur viktig planteringspunkten är. Betydligt fler av plantorna som var planterade i ren mineraljord klarade sig, trots torkan, jämfört med de plantor som planterades där det var omarkberett. Så planteringspunkten är viktig både vid torka och snytbaggeangrepp säger Karin och tillägger:

– Vår slutsats är att mekaniska snytbaggeskydd är lika effektiva som insekticiderna två år efter plantering, och att de mekaniska skydden fungerar lika bra i praktiken som de har gjort i försök. Vi behöver dock mäta in försöken under flera år för att se hur plantorna som överlever utvecklas över tiden.