Ökad samsyn kring miljöhänsynen

Skogsdebatten får det ofta att framstå som om skogsbruks- och miljösidan är oenig på de flesta plan. Men en första oberoende utvärdering av närmare tio års arbete med målbilder för miljöhänsyn visar att samsynen i stället ökat.

En oberoende utvärdering av arbetet med skogssektorns målbilder för miljöhänsyn visar att arbetet som pågått i snart tio år gett både ökad kunskap i ämnet och ökad samsyn med myndigheter, organisationer och andra intressenter kring miljöhänsyn i skogsbruket. Foto: Kennerth Kullman/Mostphotos

Skogsstyrelsen har tillsammans med andra aktörer inom skogssektorn låtit göra en oberoende utvärdering av arbetet med målbilderna för miljöhänsyn som man jobbat med i snart tio år. Målbildernas funktion är att alla aktörer ska ha en gemensam bild av hur hänsyn kan tas till skogens naturvärden, kulturmiljöer, vattendrag och friluftsliv vid avverkning eller andra skogsbruksåtgärder.

Konstruktiv mötesplats

Utvärderingen visar att samsynen om hur man bäst ska ta hänsyn till miljön i skogsbruket har ökat mellan skogsbruk, myndigheter, ideella organisationer och andra intressenter. De har dessutom lett till en väsentligt förbättrad dialog om miljöhänsyn mellan deltagande parter.

– Arbetet med målbilderna utgör en konstruktiv mötesplats mellan skogsbruk, myndigheter, ideella organisationer och andra intressenter. Det har ett stort värde i sig, i ett annars alltmer polariserat debattklimat om skogsfrågor, säger Elisabet Andersson, ekolog och projektledare på Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.

I arbetet med målbilderna har de olika intressenterna enligt Skogsstyrelsen kunnat hitta gemensamma nämnare kring hållbar utveckling. Samtidigt har man kunnat nå samsyn i en rad viktiga frågor rörande miljöhänsyn.

Gemensam syn

– Vi har exempelvis landat i en gemensam syn på hur hänsyn ska tas i skog närmast bebyggelse och i friluftsskog som ligger lite längre bort. Här är det särskilt viktigt att hänsyn tas till upplevelsevärden och framkomlighet för de som vistas i skogen, säger Göran Andersson, sakkunnig på Friluftsfrämjandet.

Utbildning kring målbilderna har också bidragit till en högre och jämnare kunskapsnivå där större aktörer i hög grad arbetat in målbildernas innehåll i verksamhetsstyrningen. Mindre aktörer använder också målbilderna, men då mer som fristående vägledningar och verktyg för praktisk planering och uppföljning av åtgärder i skogen.

Ökat kunskapen

– Målbilderna är inarbetade i våra instruktioner och utgör där viktiga inslag i vårt arbete. Målbildsarbetet har framför allt skapat en samsyn kring hur hänsyn ska tas till kulturmiljöer och naturvärden, men också ökat kunskapen inom branschen, säger Peter Bergman, naturvårdschef på Sveaskog.  

Enligt Skogsstyrelsen pekar utvärderingen på att målbilderna kan bidra till att stärka och bevara miljövärden i den brukade skogen. Men det behövs mer data för analys och utvärdering innan det är möjligt att dra säkra slutsatser kring de faktiska miljöeffekterna. Skogsstyrelsen kommer nu tillsammans med de andra aktörerna i målbildsarbetet att analysera utvärderingen noga och ta fram förslag på hur målbildsarbetet kan utvecklas.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades måndag den 22 november 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste