Elmarknaden utmanande för skogsindustrin
Senast i februari i år tvingades Holmen stänga ner två pappersmaskiner på grund av de då höga elpriserna. Sedan dess har priserna stigit ännu mer och en ökad andel instabila energikällor gör det svårt för skogsindustrin att läsa av elmarknaden.
I Sverige ligger elpriserna just nu på rekordhöga nivåer, särskilt i de sydligaste elmarknadsområdena. Samtidigt är de globala och europeiska energipriserna ännu högre vilket gör att de inhemska massa- och pappersbruken och sågverken än så länge klarar sig ganska bra.
Många nettoproducenter
Enligt Johan Bruce, ansvarig för el- och energifrågor hos branschorganisationen Skogsindustrierna är de svenska massabruken heller inte beroende av naturgas som i många andra länder.
– Många av de svenska massabruken är nettoproducenter av energi och el så där slår de höga elpriserna inte så hårt, utan det är framför allt hos de mekaniska pappersbruken som det blir kännbart. Tittar man på pappersbruk på kontinenten så har de det troligtvis ännu värre, dels på grund av de ännu högre elpriserna och för att de använder mycket naturgas som blivit väldigt dyr, säger han till Skogsaktuellt.
Svensk industri ligger enligt honom i framkant när det gäller energiomställningen där man i dag använder förnybara bränslen till 96 procent. Samtidigt menar han att man inte kan jämföra elpriser rakt av utan man får titta på elkostnaderna för olika länders industrier som påverkas av olika former av stöd.
– Tittar men exempelvis på Tyskland så kanske deras elkostnader inte är så mycket högre än de svenska, genom statligt stöd för indirekta kostnader kopplade till utsläppsrätter. Något som vi inte har i Sverige, säger Johan.
Elprisområden påverkar
Som en följd av de höga elpriserna i Sverige har energiminister Anders Ygeman öppnat upp för att göra om landets fyra elprisområden. Bristande överföringskapacitet är en av de stora anledningarna till att elen är som dyrast i södra Sverige.
– Många av pappersbruken som är stora nettokonsumenter av el ligger i högprisområdet i södra Sverige, säger Johan.
Något som också skapar problem för elintensiva industrier är obalansen i elsystemet till följd av en ökad andel vind- och solenergi.
– Det blir väldigt mycket mer volatilt och det är svårt att planera för då man egentligen inte vet hur elpriserna är förrän dagen efter. För några veckor sedan var det till och med negativa elpriser under en dag, men sådant är svårt att förutspå och förbereda sig för då väderprognoserna inte är tillräckligt säkra på längre sikt än runt två dagar. Det är väldigt svårt för industrin att parera svängningarna och det är också bara om man har någon form av överkapacitet som man kan anpassa verksamheten genom att exempelvis utföra underhållsarbeten, säger Johan.
Tufft inför vintern
Vinterns höga elpriser varade endast ett par dagar medan de nu rådande rekordpriserna hållit i sig i flera veckor, och inför kommande vinter ser det också lite tufft ut enligt Johan.
– Dels så är det väldigt dåligt med vatten i vattenmagasinen och det kan påverka i vilken mån man kan producera el fullt ut när det är riktigt kallt. Särskilt om det kommer en köldknäpp senare under vårvintern. Sedan har Svenska Kraftnät aviserat om neddragen överföringskapacitet mellan södra och norra Sverige så det kan se lite tufft ut, säger han och tillägger:
– Skulle det bli elbrist så att man faktiskt måste stänga av elen så kan det bli väldigt kostsamt för industrin. Förhoppningsvis har man lite förvarning kring det, att priserna redan i förhand är så höga att man kanske tvingas stänga ner av kostnadsskäl.