Prisrekord för baltiskt skogsflis – vänder det för bioenergi?

Svenska bioenergiföreningen (Svebio) rapporterar att priserna för skogsflis på den baltiska bioenergimarknaden nådde ett nytt all time high den 5 oktober. Genomsnittspriset för kontrakt av en veckoleverans till värme- och kraftvärmeverk landade på 204,22 kronor per megawattimme.

Kan den höga prisnivån på skogslifs i Baltikum vara en indikation på en vändande trend på en europeiska biobränslemarknaden? Svebios vd Gustav Melin är optimistisk och hoppas på en ökad svensk skogsflisproduktion efter tio års nedgång. Foto: Björn Schubert

Under tisdagen den 5 oktober noterades enligt Svebio de högsta skogsflispriserna någonsin på International Biomass Exchange Baltpool (IntBEX), med en prisuppgång på 2,6 procent mot föregående veckas notering på 199,05 kronor per megawattimme. Dagens omsättning av de aktuella kontrakten motsvarar 69 860 megawattimmar till ett värde av 14,2 miljoner kronor.

Klimatpolitiken börjar fungera

– De ökade elpriserna och högre kostnaderna för utsläppsrätter gör att efterfrågan på biobränslen ökar, säger Gustav Melin, vd på Svebio i ett pressmeddelande.

Han menar att prisuppgången i Baltikum inte helt går att översätta till övriga Norden eller Sverige, men marknaderna hänger ihop och även den svenska efterfrågan på bränsleflis ökar. För att nyttja det högre elpriset byter allt fler fjärrvärmeföretag ut värmepannorna i sina anläggningar mot turbiner. När bolagen sedan producerar el ökar flisanvändningen med närmare 50 procent och särskilt långtidskontrakt kan då tecknas till högre pris.

– Det är glädjande att den europeiska klimatpolitiken äntligen börjar fungera, och att det blir dyrare att släppa ut koldioxid. Priset på utsläppsrätter har dubblats sedan i fjol och tiofaldigats på fyra år. Detta efter att vi haft nästan 15 år av en utsläppshandel som knappt spelat någon roll. Det förklarar varför företagen var oförberedda på prisuppgången som startade i våras, menar Gustav.

En bättre metod

Inför den kommande vintern räknar Svebio med en ökad efterfrågan på biobränslen i hela Europa, när bränslet i de befintliga värmepannorna ska bytas ut.

– Den svenska metoden med koldioxidskatt som successivt höjs under lång tid är en bättre metod för energiomställningen, lika så den litauiska metoden där man bytt bränsle i kraftvärmeverk under tio år. I båda länderna har man sänkt sina uppvärmningskostnader samtidigt som man bytt till förnybar bioenergi i nästan hela värmesektorn, säger Gustav.

Kan öka igen

Enligt Svebio ökar utsläppskostnaderna i Europa nu från en låg nivå vilket kommer ge onödigt höga kostnader kommande vinter. Biobränsle finns för att täcka energibehovet under de kommande 15–20 åren, och troligtvis längre än så, men bränsleleverantörerna behöver tid för att förbereda sig för en ökad produktion.

Skogsindustrins restprodukter och barkborrevirke tillför samtidigt en hel del biomaterial till energisektorn vilket gör Sveriges bränslesituation särskilt god.

– Vi har haft en för låg efterfrågan på biobränsle i flera år. Det har varit svårt att överleva som flisentreprenör. Förhoppningsvis kan den ökade efterfrågan i Europa också göra att den svenska skogsflisproduktionen kan öka igen efter tio år av nedgång, avslutar Gustav.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 07 oktober 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste