Från skog till tank – inte så dyrt som man trott

I en ny unik, jämförande studie har en forskargrupp tittat på tolv olika skogsbaserade biodrivmedel och deras klimatnytta, kostnader samt resurseffektivitet. Jämförelsen ska skapa ett bättre beslutsunderlag för både fordonstillverkare och politiker. 

 

En jämförande studie av 12 skogsbaserade drivmedel visar att fordonskostnaden är betydligt högre än både bränsleproduktions- och distributionskostnaden för både bilar och lastbilar. Därmed faller argumentet som ofta framförs, att infrastrukturkostnaden för biodrivmedel skulle vara avgörande. Foto: Preem


Jämförelsen ”Droppar i tanken eller ny tank?” har genomförts under ledning av IVL Svenska Miljöinstitutet och även personal från RISE har deltagit. I det drygt 1,5 åriga projektet som bland annat finansierats av Södra, Lantmännen, Volvo och Scania har man undersökt åtta så kallade Drop in-bränslen och fyra enmolekylära drivmedel för person- och lastbilar.

Liten kostnad 

Slutsatsen är att det är mycket svårt att utse någon vinnare bland biodrivmedlen i alla kategorier, men jämförelsen ger beslutsfattare nya möjligheter att se vilka drivmedel som är mest lovande, för att kunna fatta välgrundade beslut kring investeringar och styrmedel. 

De tolv drivmedel som jämförts klarar EU:s hållbarhetskriterier och i forskarnas analys har man tittat på hela kedjan, från råmaterial till användning i både bilar och lastbilar. När det gäller kostnaderna så inkluderas samtliga kostnader från råmaterial till att drivmedlet är kommersiellt moget. 

Enligt Chalmers Industriteknik, som skriver om jämförelsen i ett pressmeddelande, visar forskarnas granskning av totalkostnaderna att kostnaden för nya fordon är betydligt högre än samhällets kostnader för investeringar i infrastruktur för att distribuera drivmedlet. 

– Man talar ofta om infrastrukturkostnaden som avgörande för att dessa bränslen ska kunna växa, men vi kan visa att den är förhållandevis liten, utslaget på alla användare, säger Tomas Lönnqvist, forskare vid IVL och projektledare för studien. 

Ny teknik

Drop in-bränslen, som bensin från lignin och hydropyrolys, är en bränsletyp som kan blandas in i dagens fossila bränslen. En process som låter enkel, samtidigt som Drop in-bränsle både är dyrare och mindre resurseffektiva än enmolekylära drivmedel.  

Trots att enmolekylära drivmedeln kräver både nya fordon och en ny infrastruktur har de flera fördelar, bland annat en högre resurseffektivitet och en bättre ekonomisk prestanda. Enligt Undersökningen är denna bränsletyp särskilt intressant för tunga fordon som lastbilar. 

– Det ligger närmare till hands att göra investeringar i ny teknik för lastbilar, eftersom personbilar har kommit längre i omställningen mot fossilfrihet, säger Tomas. 

Tydliga förutsättningar

Men vilket bränsle som är bäst och vad man bör satsa på när det gäller utveckling av ny teknik och infrastruktur är en mångbottnad fråga.

– Det går att vikta de olika kriterierna för att få ett tydligare resultat. Om man som beslutsfattare säger att klimatet är viktigast faller valet ut på ett sätt, ska ekonomin styra får man ett annat resultat och säger man att skogen är en begränsad resurs blir beslutet ett tredje. Någon måste bestämma vad som är viktigast och ge marknaden tydliga förutsättningar, säger Tomas.

I undersökningen bedömer man också tillförselpotentialen av biomassa från skogsrester som stor för de bränslen som jämförts. Begränsningar finns för ligninbaserade bränslen då tillförseln av lignin genom återvinning och från sulfatmassa inte är så stor. 
 

Vilket bränslen presterar bäst?

Avseende klimatnytta, resurseffektivitet och kostnader presterade olika bränslen bättre för olika fordonstyper.

Personbilar: Drop in-bränslen såsom bensin från lignin och hydropyrolys presterar väl. Andra bra alternativ är enkelmolekylära bränslen i form av metanol, DME och metan, drop-in-bränslen i form av bensin baserat på snabbpyrolys samt de tre slags dieselbränslen som baseras på vätebehandling och uppgradering. 

Lastbilar: Enmolekylära bränslen i form av metanol och DME och drop in-bränslen i form av diesel baserad på lignin och baserat på hydropyrolys presterar väl. Andra intressanta bränslealternativ är LBG i dieselmotorer (enmolekylärt bränsle) och diesel baserad på snabbpyrolys och vätebehandling (drop in-bränslen).

 

Dessa bränslen jämfördes 

De studerade enmolekylära drivmedlen är: etanol, DME, metan och metanol. 

De studerade drop in-drivmedlen är: förgasningsbaserad bensin; FT-diesel; diesel och bensin från förbehandling och uppgradering av lignin; diesel och bensin från uppgradering av pyrolys och vätebehandling; biooljebaserad diesel och bensin från hydropyrolys. En jämförelse med vissa elektrobränslen (bränslen som produceras med el, vatten och koldioxid) ingår också i studien. 

 

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades måndag den 04 oktober 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste