Hybridasp på 63:e breddgraden

Att odla snabbväxande lövträd för att variera sitt skogsbruk är inte bara något som är förbehållet skogsägare söder om Dalälven. Under Svenska Lövträdföreningens exkursion i östra Jämtland visades livskraftiga och högproducerande bestånd av hybridasp både i försök och praktisk odling. 

 

Glada exkursionsdeltagare och lövträdsentusiaster har rest från när och fjärran för att titta på hybridasp på nordliga breddgrader. I det 15 åriga beståndet på bilden finns det enligt exkursionsledaren Owe Martinsson goda förhoppningar om att nå 400–500 kubikmeter per hektar. Foto: Björn Schubert


Det smått dramatiska landskapet längs Indalsälven, med branta sluttningar, djupa dalar och höga kullar klädda i barrskog, får inte direkt tankarna att vandra till rader av hybridasp med en tillväxt så hög att man nästan tycker sig se träden växa. Men på försöksytor i Bispgården på den före detta skogsskolans område finns de, träden som är ett intressant alternativ för skogsodling på bördiga marker, som exempelvis nedlagd jordbruksmark, även i landets nordligare delar. 

På bördiga marker som nedlagd jordbruksmark kommer hybridaspen till sin rätt. Det 18 åriga beståndet med 700 stammar per hektar har inte gallrats helt enligt plan, men hyser ändå närmare 300 kubikmeter per hektar. Plantmaterial kan vara en brist i Sverige men finns i Finland och Baltikum.

Högre marknadsvärde

I ett klonförsök har bland annat Owe Martinsson, med en lång forskarkarriär på SLU på meritlistan, undersökt olika individer av hybridasp där man nått bäst resultat med en klon från Lettland. Trots att försöks­ytan inte gallrats har man här uppnått en medeltillväxt på 16 m3sk per hektar och år, och en beräknad virkesvolym per hektar på 288 m3sk per hektar i det 18 åriga beståndet. Höjden uppmättes till 21 meter i augusti i år, och brösthöjdsdiametern låg på 21,8 centimeter. 

Försöksytan var en av hållpunkterna under Svenska Lövträd­föreningens exkursion i området kring Bispgården och Hammerdal i slutet av augusti, som lockade ett 30-tal deltagare med det gemensamma intresset lövskog.

– Den här typen av skog har en tänkt omloppstid på omkring 25 år, och på den tiden kan volymtillväxten bli upp emot 400–500 kubikmeter per hektar, sade Owe. 

Hybridaspen introducerades enligt honom av tändsticksbolagen på 1930-talet för att få fram mer tändsticksvirke, men i dag är den svenska tändstickstillverkningen mycket liten. I stället är hybridaspens virke mer intressant som massaved tack vare sitt ljusa virke, och det finns också intresse från baltisk fanérindustri där virket används som mellanskikt i björkfanér. 

– Det skulle kunna ge aspvirket ett högre marknadsvärde, säger Owe.  
 

Vårtbjörken är ett produktionsmässigt underskattat träd, som med bra plantmaterial kan göra riktigt bra ifrån sig på medelgoda till goda marker. Beståndet på bilden med den finska klonen Loppi beräknas ha en virkesvolym på 353 kubikmeter per hektar vid 60 års ålder.

Bättre än gran 

Men det är inte bara hybrid­aspen som växer bra på bördigare mark. Även björk kan producera en hel del volym och virke med bra kvalitet kan också ge bra betalt. Den andra anhalten på exkursionen var ett planterat 29 årigt björkbestånd med finsk vårtbjörk som används för vedproduktion och som gallrats vid ett tidigare tillfälle. Virkesvolymen som i dagsläget är beräknad 141  m3 per hektar kan enligt Owe mer än fördubblas fram till slutavverkning genom ytterligare gallringar. 

Något som de flesta exkursionsdeltagarna var överens om var att skötselintensiteten för lövskog är betydligt högre än för barrskog och att det därför är viktigt att inte anlägga för stora bestånd, då det är lätt att ta sig vatten över huvudet. Regelbunden röjning och gallring är enligt Owe A och O för att upprätthålla en hög tillväxt i björkskog. 

Han menar att felaktiga påståenden om björkens produktionsförmåga har hämmat den svenska björkodlingen. Björken har länge påståtts ha endast 40 procent av granens produktionsförmåga, men i stället är vårtbjörkens virkesproduktion högre än granens fram till cirka 50 års ålder. 

Lågt stamantal 

Under exkursionens andra dag var det dags att titta på praktisk odling av hybrid­asp i fält, och som ett lämmeltåg gick resan norrut mot Hammerdal längs den vackert slingrande Ammerån. 

I ett hägn på omkring ett hektar på gammal betesmark växer 15 årig hybridasp, som återigen visar trädslagets imponerande kapacitet.

– Det här är en korsning som är framtagen i Lettland och som även används mycket i Finland. Tyvärr har vi inga uppgifter om beståndet men jag tycker att det ser mycket bra ut, sade Owe. 

Beståndsanläggning diskuterades och hägn är mer eller mindre ett krav för att lyckas med hybridasp. Plantor av hybridasp är relativt dyra och rekommenderat förband är tre gånger tre meter vilket ger 1100 stammar per hektar, samtidigt som det finns plats för en skogsmaskin mellan trädraderna för gallring. Samtidigt som de initiala etableringskostnaderna är något högre så kommer föryngringen i andra och tredje generationen genom självföryngring. 

 

Riga Wood

Latvijas Finieris är Europas största plywoodindustri och har 12 inköpsföretag globalt, varav ett är svenska Riga Wood Sweden AB där Owe Martinsson är delaktig som virkesköpare. Rigawood Sverige är expansivt och flera av landets stora aktörer planerar att leverera virke till den lettiska plywoodindustrin.

Företaget tillverkar plywoodprodukter bland annat till fordons- och flygindustrin och gör av med närmare en miljon kubikmeter rundvirke per år. Något som enligt Owe öppnar upp intressanta möjligheter för svenska skogsägare att få avsättning för björk.

– Det skulle kunna betyda väldigt mycket för Sverige, att få avsättning för större volymer. De kan fylla en viktig funktion i det svenska skogsbruket, säger han. 

Smärre kvalitetskrav när det gäller rakhet och kvistegenskaper förekommer vid leverans av björktimmer. Vinteravverkat virke som inte torkar ut kan lagras längre, medan färskt virke måste gå till industri inom en månad. För björktimmer över 20 centimeter i toppdiameter betalas i dag omkring 650 kronor/m3fub. 

 

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades fredag den 01 oktober 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste