Orörd skog gör ingen klimatnytta

Skogen kan inte lagra hur mycket koldioxid som helst hur länge som helst. Det säger professor Tomas Lundmark, en av tre forskare som branschorganisationen Skogsindustrierna pratat med och som oberoende av varandra kritiserar EU:s hållning om mer sparad skog.

Caption

Debatten kring skogsbruket i EU handlar till stor del om länder med en lång historia av att bruka de inhemska skogliga resurserna, som har ett välutvecklat skogsbruk, och deras fortsatta möjligheter att bruka skogen samtidigt som EU-politiken snarare är inriktad på att ta skogsmark ur produktion.

Ett jävla problem

Tomas Lundmark ser allvarligt på att EU-kommissionen vill styra medlemsländernas markanvändning. Foto: Julio Gonzalez, SLU

Anledningen till att fokus hamnat på att ”spara” skog grundar sig i uppfattningen om att man på så vis kan öka kolinlagringen och därmed dämpa den globala uppvärmningen. EU-ländernas markanvändning ska nu regleras i det nya så kallade LULUCF som kritiseras av tre svenska forskare.

Bland dessa finns Tomas Lundmark, professor vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU som menar att man kan se tecken på att unionen inte litar på markägarna.

– Sverige har hela tiden hävdat att vi bestämmer själva, men inte märkt hur andra politikområden inom EU börjat påverka även skogen, där har vi inte varit aktiva. Markanvändningssektorn är den enda kompletterade åtgärden i klimatpaketet, och det är ett jävla problem faktiskt, säger han till Skogsindustrierna.

Tomas lundmark förklarar skogens gröna kolcykel

Behöver ställa om

Rolf Björheden, seniorforskare på Skogforsk är också kritisk till att EU-kommissionen blandar sig i den nationella skogspolitiken. Särskilt bekymmersamt är enligt honom det nationella kvotsystem för kolinlagring som innebär att Sverige måste spara mest skog av alla medlemsländer. EN ökning med 15 procent mot dagens reda höga nivåer.

– Sverige har haft 100 år av kraftig nettotillväxt i skogen, vi har redan kollager i världsklass. Springer du redan på världsrekordtider är det svårt att förbättra sig med 15%. Har du istället suttit i soffan hela ditt liv och plötsligt börjar träna, ja då är en femtonprocentig kapacitetsökning inte särskilt svår att nå, säger han.

Klimateffekten av ökad svensk kolinlagring skulle enligt Björheden också vara mycket liten, i stället är det andra EU-länder som skulle kunna göra mycket mer.  

– Men om man däremot kan få exempelvis Italien, Spanien eller länderna på Balkan att göra den omställning som vi redan gjort, ja då skulle det ge en stor effekt för miljön, säger han.

Måste vakna upp

Även ur ett ekonomiskt perspektiv är det bättre att bruka skogen, det menar Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet som uppger för Skogsindustrierna att han upplever skogsdebatten som obalanserad.

– Vissa delar av den gröna sidan dominerar och man kan få uppfattningen att skogens enda värden är miljö-och klimatnytta. Så är det självklart inte. Skogen gör nytta också genom att göra det möjligt för oss att producera sådant vi behöver, som papper, möbler, hus. Diskussionen behöver balanseras så att de värdena kommer fram mer tydligt och tas med i kalkylen, säger han.

Att som miljörörelse jobba för orörd skog gynnar inte klimatpolitiken, utan är snarare kontraproduktivt. Något som de flesta balanserade forskare är överens om enligt Rolf Björheden.

– Miljörörelsen måste vakna upp och sätta sin prioritetslista mot de verkligt stora problemen. Det innebär att klimatet, biodiversiteten och en hållbar välfärd för en växande befolkning måste lösas tillsammans, säger han.

Tänka annorlunda

– Avskogning är verkligen inte bra, men i Sverige har vi inte haft någon sådan. Utvecklingen har i över hundra år istället gått mot större arealer, högre volym, och det är möjligheten att bruka skogen som varit drivkraften bakom det, säger Rolf Björheden till Skogsindustrierna. Foto: Skogforsk

De långsiktiga klimatutmaningarna ligger enligt Björheden i stället i att minska utsläppen av fossil koldioxid, där skogsbruket spelar en viktig roll. Skogen är nämligen ingen särskilt stabil kolsänka över tid.

– Ur ett samhällsperspektiv är det inte rätt att sluta bruka skogen. Den når snabbt ett jämviktstillstånd där den släpper ut lika mycket som den binder in, därefter dör den och koldioxiden frigörs i den processen, säger han.

Även Tomas Lundmark är kritisk till utvecklingen mot ökade kolsänkor i stående skog som han beskriver som en återvändsgränd.

– Nu råkar vi bli allt fler människor på jorden, det finns inte en enda prognos som pekar åt andra hållet. Om vi inte ska utveckla miljöfrågan med tillbakagång så måste vi tänka annorlunda, bli ekomodernister, säger han.

Missar chansen

För Lundmark innebär det bland annat ökad skogstillväxt.

– På kort sikt behöver vi gödsla våra skogar, men det handlar också om att öka ambitionerna i skogsbruket, aldrig misslyckas med återbeskogning, ta fram rätt plantor och inte lämna ett enda misslyckat hygge efter oss, säger han.

För att verkligen göra klimatnytta behöver EU-kommissionen våga ta in nya variabler.

– EU borde titta på substitutionseffekten i stället för kollagren i skogen. Idag är EU nästan negativ till användningen av skogliga produkter. Där missar man verkligen chansen att gå in och premiera övergång från produkter baserade på fossila kollager till biogent recirkulerande kol, avslutar Björheden.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 21 september 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste