Skogsstyrelsen svarar om Äbin

Efter AB Karl Hedins kritik mot älgbetesinventeringen Äbin kommer nu svar från Skogsstyrelsen. Myndigheten håller med om svårigheterna att skilja knäckesjuka från betesskador men menar samtidigt att det troligen inte är samma ytor som inventerats.

Skogsstyrelsens viltexpert Christer Kalén menar att Äbin och Karl Hedins inventeringar inte är jämförbara, bland annat för att AB Karl Hedin inventerat fler stammar och stammar som troligtvis inte kommer bli produktionsträd. Foto: Skogsstyrelsen

Det var i tidningen Svensk Jakt som AB Karl Hedins skogvaktare uttryckte kritik mot älgbetesinventeringen Äbin som man inte tyckte stämde överens med den egna bilden av nivån på betesskador i sitt område i de gamla brandfälten i Västmanland. Man kritiserade också själva inventeringsmetoden och sammanställde resultatet från egna inventeringar i en rapport som skickats till Skogsstyrelsen.

Inte jämförbara

Myndigheten svarar nu i en artikel i samma tidskrift och menar att man inte ser några anledningar att ändra inventeringsmetoden. Christer Kahlén, viltspecialist på Skogsstyrelsen säger till Svensk Jakt att inventeringsmetoderna inte är jämförbara, bland annat för att man räknat olika antal och typer av stammar. Därför kan AB Karl Hedins inventering inte användas i kvalitetssäkringssyfte.

– Det betyder att de fått ett större antal stammar, men samtidigt ett antal som ännu inte utsatts för älgbete. Något som leder till att man sammantaget får en lägre skadenivå än vad vi får genom Äbin. Man har alltså inventerat obetade stammar som vi bedömer inte blir, eller har liten chans att bli, produktionsstammar i framtiden, säger han.

En bättre bild

En annan punkt där han menar att AB Karl Hedins inventering brister är att man inte kunnat besöka exakt samma provytor som de som använts vid Äbin-inventeringen eftersom ingen markering för platsen finns och GPS-positionen inte är helt exakt.

Det är dock ett argument som Doc. Fredric Widemo, Senior forskare och samverkanslektor vid institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU inte håller med om. I en skriftlig kommentar till Skogsaktuellt skriver han att Äbin-inventeringen rimligen måste bygga på så många mätningar att det inte spelar någon roll exakt var inom avdelningen man mäter när man aggregerar data. Däremot håller han med om att inventeringarna inte är jämförbara, men vilken av de båda som visar den för skogsbruket mest relevanta informationen kan han inte säga.

Fredriks kollega och prefekten för institutionen, professor Göran Ericsson uppger att man inom ramen för Skogsskadecenter nu i år tittat på sambandet mellan Äbin och foderutnyttjande i hela landskapet och att man kommer ha en bättre bild om läget senare i vinter när ett flertal utvärderingar slutförts.

” Äbin mäter betesskador i ett urval av bestånd som föryngras. Äbin mäter inte hur mycket tillgängligt foder det finns i hela skogen (”landskapet”), det mäter inte heller hur mycket av fodret i det tillgängliga landskapet som utnyttjas och inte av vem”, skriver han.

Visar det den ska

Äbin har enligt Christer Kalén utvärderats tre gånger mellan 2007–2021 och hans uppfattning är att Äbin håller som inventeringsmetod för betesskador.

– Slutsatsen är att Äbin visar det den ska registrera. Min slutsats efter att ha läst AB Karl Hedins rapport är att deras mätningar inte kan jämföras med Äbin eftersom tillvägagångssätten är olika, samt att vi står fast vid våra redovisade resultat för området. Vi har alltså inte anledning att ändra inventeringsmetodiken, säger han till Svensk Jakt.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades måndag den 06 september 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste