Han bryter ny mark med forskning om kontinuitetsskog

Samtidigt som intresset för hyggesfria skogsbruksmetoder ökar blir det också allt tydligare att det behövs mer forskning i ämnet för att optimera skogsbruksmodeller och skogsägares ekonomi. Doktoranden Nils Fagerberg vid Linnéuniversitetet (LNU) närmar sig slutet på sitt doktorandprojekt som ska kasta nytt ljus på kontinuitetsskogsbrukets skötsel.  

 

Genom sitt doktorandprojekt ”system för kontinuitetsskogsbruk” vill Nils Fagerberg skapa en helt ny avståndsbaserad tillväxtmodell för skiktad gran i södra Sverige, för att kunna räkna fram optimala skötselrekommendationer. Målet är att hjälpa skogsägare som vill ställa om till kontinuitetsskogsbruk med selektiv avverkning och optimerade individuella trädval. Foto: Mostphotos


Projektet som Nils Fagerberg, tidigare lärare och numera doktorand vid LNU, jobbar med beräknas vara klart våren 2022 med sammanlagt fyra nya vetenskapliga artiklar i detta högaktuella ämne. 

– Det är lite spännande just nu tycker jag. Det börjar hända lite grejer och det blir mer diskussioner, så ämnet kommer på tapeten, säger Nils och fortsätter: 

– Det behövs mer forskning och jag kan tycka att man har varit väldigt långsam på bollen inom skogsforskningen i Sverige. Den intressanta forskningen som sker på det här området sker ju inte riktigt i Sverige just nu. Jag tycker att det händer mycket mer i exempelvis Finland så det är den forskningen man får titta på för nordiska förhållanden. 

Han menar att metoder som bland annat blädning som praktiseras i Sverige i dag är gammalmodiga och inte utformade för att gynna skogsägarnas ekonomi. 

– Blädning är en väldigt teoretisk modell vars skötselmetoder går tillbaka till blädningen som den såg ut innan trakthyggesbruket kom till Sverige på 1950-talet. Den enda målsättningen man hade då var i princip att eftersträva en diameterfördelning som motsvarar en naturligt skiktad skog utan en tanke på att optimera lönsamheten för skogsägaren, säger Nils. 

Nils Fagerbergs har fått göra mycket forskning från grunden, något som han menar varit både jobbigt och roligt. Foto: Linnéuniversitetet

Måldiameter räcker inte 

I sitt arbete har han tittat på vilka träd man ska ta ut i en kontinuitetsskog för att optimera inkomsterna för markägaren. Han ser risker med fasta måldiametrar och tror mer på flexibla trädvalskriterier. 

– Det finns de som gjort studier på hur man ska hugga och ofta pratar man om en måldiameterhuggning ner till en viss storlek på träden, och så försöker man hitta den optimala diametern. Det är ett sätt att resonera kring det hela men jag går ett steg längre därför att måldiameter inte räcker. Med en fast måldiameter riskerar man exempelvis att skapa luckor efter avverkning, lämna täta grupper med träd som är strax under måldiametern eller träd som är av dålig kvalitet vilket inte heller är optimalt, säger Nils och fortsätter: 

– Det jag tittar på är att få in andra aspekter och framför allt jobbar jag med att försöka räkna ut hur man hittar lämpliga avstånd mellan träd för att skapa rekommendationer inte bara om måldiameter utan även om avstånd mellan träd. Ambitionen har varit att få fram konkreta rekommendationer till skogsägare som är intresserade av att sköta skogen på det här sättet, för att de ska få skogar med optimal värdeavkastning. 

Hitta en balans 

Enligt Nils handlar det om att hitta en balans, för samtidigt som de stora träden står för värdeproduktionen så tar de också mer produktionsresurser i anspråk från andra träd ju större de blir. 

– Projektet är framför allt ett skötseloptimeringsprojekt, och eftersom det inte funnits något tillgängligt material har jag fått börja från början. De långliggande försöksytorna som finns ligger i norra Sverige där skiktad granskog är som minst konkurrenskraftig, säger Nils och fortsätter: 

– Det jag fick börja med var att leta upp bestånd i södra Sverige som hade skiktad struktur, mäta och samla in data. Det är något jag lagt jättemycket tid på i det här projektet. För att kunna göra den här typen av beräkningar där man kommer fram till rekommendationer kring hur man ska sköta skogen så behöver man tillväxtmodeller som går ner på individnivå. Dessutom behöver modellen på något sätt ta hänsyn till omgivande konkurrens. Nästa fråga är hur denna konkurrens beskrivs, för om man vill veta det optimala avståndet mellan träden så behövs en tillväxtmodell där avståndet är en ingående variabel, och sådana modeller fanns inte. 

I sin första artikel testade Nils två befintliga avståndsoberoende modeller från beslutsstödsystemet Heureka som inte visade sig fungera så bra i skiktad skog, och i sin andra artikel tog han fram en ny tillväxtmodell för skiktad gran på bättre boniteter i södra Sverige. 

–  De två sista grejorna jag sitter och jobbar med nu är att dels ta fram själva rekommendationerna kring trädval och sedan har jag också jobbat med en modell som ska beskriva kvistgrovleken i en sådan här skog, säger Nils. 

Helt ny forskning 

Materialet bygger på försöksytor från fem olika lokaler i Götaland från norra Skåne till norra Småland.

– Det känns väldigt spännande. Det är forskning om inte har gjorts i Sverige tidigare, med ett helt annat angreppssätt. Trots att det är krävande att börja från noll så är det väldigt roligt också, säger Nils och avslutar:

– Det är på många sätt ett annat sätt att sköta skogen där man börjar från ett annat håll. Fördelen med trakthyggesbruket är att det är så praktiskt och rationellt där man kan hantera stora ytor därför att man räknar på genomsnittsvärden för bestånd med ganska likartade träd. Samtidigt kan man säga att det är lite trubbigt eftersom det inte tar hänsyn till olika förutsättningar för de enskilda träden på samma sätt som man gör i en skiktad skog.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades fredag den 03 september 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste