Januariöverenskommelsens frukter hotar de gröna näringarna

Debatt: Januariöverenskom­melsens tankar som skulle ge stärkt äganderätt och bättre förutsättningar för skogsbruk har istället lett till utredningar som går i motsatt riktning.

 

Foto: Sveriges Riksdag 

Senast kom Artskyddsutredningen som är en mardröm av byråkrati, långtgående och omöjliga krav för Sveriges skogsbrukare. Vi kristdemokrater hade hoppats att artskyddsutredningen hade förslag enligt EU-direktivet så att skyddet av fåglar kunde riktas gentemot arter istället för individer. Och att markägares rätt till ersättning vid intrång kunde säkras.

Men istället föreslår Artskyddsutredningen att pågående markanvändning ska underställas tillståndsplikt, något som öppnar upp för stora detaljregleringar och kostnader för markägaren. Till byråkratin ska också tilläggas upprättande av ett livsmiljöunderlag för länsstyrelserna att arbeta med. Utredningen föreslår också ett förbud mot oavsiktlig påverkan på fåglar. Det ger konsekvensen att verksamheter omöjliggörs om de kan tänkas påverka fågellivet lokalt. I utredningen märks också höjd högstanivå för hänsynsregler och ett förslag om att retroaktivt påverka äganderätten genom att tillåtna tillståndsgivna åtgärder ska bli ogiltiga i efterhand. Denna utredning är en avgrund för en skogsägare eller jordbrukare som försöker verka på sin mark.

Regeringens skogsutredning kallades i Januariöverenskommelsen för Äganderättsutredningen men har istället grandiosa planer på hur äganderätten kan beskäras. Över 500 tusen hektar fjällnära produktiv skogsmark föreslås skyddas till naturvård. Det handlar om hundra mil som motsvarar två tredjedelar av den totala arealen fjällnära skog. Förslagen berör 7000 markägare direkt, men drabbar hela samhällen som kommer tystna. 

Skogsägarna ska i utredningen kompenseras, antingen med ersättningsmark som kan ligga tiotals mil bort, eller med en check. Sen är det meningen i regeringens värld att de ska bli naturguider – eller så får de flytta om de vill jobba.

De båda utredningarna är frukter av Januariöverenskommelsens intentioner för stärkt äganderätt men har det gemensamma draget att de tvingar äganderätten på reträtt och tippar balansen mellan produktions- och miljömål.  

Vi kristdemokrater utgår istället från att de här målen ska vara förenliga. Modernt skogsbruk i Sverige kombinerar sedan 1993 produktion och miljö i en långsiktighet som mäts över generationer. Det är ett naturligt tänkande för våra skogsägare som ofta ärvt sina träd från tidigare generationer.

Den aktivt förvaltade skogen är en effektivare kolsänka än skog som står orörd. Skogsprodukter ersätter energiintensiva produkter med höga koldioxidavtryck vid produktion (trä ersätter betong och metall, papper ersätter plast). Bioenergi från skogen ersätter fossila bränslen.  

Redan 2019 presenterade Kristdemokraterna förslag för hur statliga Sveaskog ska kunna sälja skogsmark till enskilda för småskaligt professionellt skogsbruk. Vi vill ge fler möjlighet att äga skog och bli en del av den klimatrörelse som i praktiken låter morgondagen växa fram.

 

Magnus Oscarsson(KD)
Riksdagsledamot 
Skogspolitisk talesperson

 

Artikeln publicerades måndag den 28 juni 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste