Sågverken går för högtryck och säkrar upp för lågtryck

I sitt senaste nyhetsbrev Skog och Ekonomi har Danske Bank tagit en närmare titt på sågverkens corona-boom och hur länge den kan hålla i sig. Trots att sågverksindustrin tjänar riktigt bra just nu sänker höga lagernivåer betalningsviljan till skogsägare.

Danske Bank har gjort en djupdykning i den just nu rådande corona-boomen för svensk sågvekrsindustri. Banken tror på höjda timmerpriser efter sommaren men råder samtidigt skogsägare att inte hoppas på för mycket och vänta för länge med att avverka. Foto: Mostphotos

Att efterfrågan på sågade trävaror och betalningsviljan för dessa är otroligt hög just nu har knappast undgått någon. Enligt Danske Bank är den svenska sågverksindustrin just nu inne i den fjärde boomen på 70 år. Efter Korea-boomen, råvaru-boomen och Kina-boomen är det nu corona-boomen som råder med rekordhöga exportpriser för sågade trävaror som av många beskrivs som en galen marknad.

Stor prisökning

Danske Bank uppger att samstämmiga uppgifter från sågverksnäringen vittnar om en fortsatt god konjunktur där ingen vändning syns innan vintern, vilket borgar för mycket goda lönsamhetsnivåer.

Svensk sågverksindustri nådde ett nytt produktionsrekord i mars månad med 1,9 miljoner kubikmeter producerad trävara. Samtidigt menar Danske Bank att sågverken ser framför sig en extrem brist på trävaror efter sommaren och marknaden beskrivs som omättlig. Men oron för en lika snabb nedgång växer hos industrin.

På USA-marknaden svänger trävarupriserna enligt Danske Bank ”likt en kryptovaluta” och efter en pristopp på 1 670 USD/board ft vände priserna tvärt ner, för att nu stiga igen till strax över 1 400 USD. Det är en prisökning med 250 procent mot normalnivå, vilket enligt banken gör det ungefär dubbelt så lönsamt att sälja till USA som till Europa. 

Prisökningen på sågade trävaror i Sverige ligger på omkring 50 procent och fortsätter att stiga. Enligt sågverkscheferna som Danske Bank pratat med är marknaden bokstavligen galen just nu, där betalningsviljan är närmast obegränsad för att tillfredsställa slutkunden.

Furan följer efter

Prishöjningar på långt över 1 000 kr/m3 och priser på vissa sortiment på över 5 000 kr/m3 slår de tidigare högkonjunkturpriserna på runt 3 000 kr/m3.Något som Danske Bank ser på med viss häpnad är att de flesta sågverk kalkylerar med fortsatta prishöjningar på 15–30 procent under andra kvartalet.

Det är framförallt granvirket som skjutit i höjden prismässigt. Att inte furan hängt med prisrallyt beror enligt Danske Bank till stor del på att den starka furumarknaden i Nordafrika och även Kina har halkat efter de grandominerade marknaderna i USA och Storbritannien, då de inte hängde på ”prisrallyt” i inledningsfasen.

När prisskillnaderna mellan gran och fura blir för stor sker det enligt Danske Bank en så kallad substitutionseffekt, där man byter ut den dyra granen mot den billigare furan. Samtidigt stiger också priset för lägre kvalitéer. Furan gick åt på andra marknader och efter att ha missat den inledande prisuppgången tvingades köpare från Kina och Nordafrika att komma in i matchen till kraftigt höjda priser efter årsskiftet. Något som ytterligare drivit på prisuppgången.

Inga prishöjningar

Frågan är hur länge detta ”all time high” kan hålla i sig, men de sågverksföreträdare som Danske Bank pratat med ser inga signaler på någon vändning innan november. Det finns dock en nervositet för att svängningen, om den kommer, kan bli snabb och kraftig. När nu alla aktörer världen över sågar så gott de kan ökar enligt Danske Bank också risken för en snabb och kraftig vändning.

Sågverkens resultat och rörelsemarginaler under första kvartalet har ökat rejält till följd av den kraftiga prisuppgången jämfört med tidigare år och Danske Bank tror att de bolag man tittat på kan landa på rörelsemarginaler för helåret på 20, och i vissa fall ända upp emot 30 procent under 2021. Rörelseresultat som dessutom förstärks av att inga större prishöjningar för timmer är att vänta.

Danske Bank har pratat med ett antal sågverksprofiler som gett sin syn på marknaden, bland annat Jesper Rudbäck, vd för Handelshuset Trätälja.

– Vår huvudprodukt är fura och en tyngdpunkt av våra affärer ligger i MENA-området (Mellanöstern Nordafrika). Priserna på fura har inte hängt med granträvarorna under den snabba uppgången där USA och UK drivit marknaden. Men i slutet på mars skedde en förändring och nu accepterar furuköparna läget. Snittpriset har gått upp ca 25 % från sent mars till tidigt maj. Köparna skriker nu efter varor men sågverken har ofta ingen-ting att sälja. Jag har aldrig varit med om något liknande, säger han i nyhetsbrevet.

Hos Derome spekulerar man i vad som skulle kunna få marknaden att tippa över, och här planeras inga prishöjningar mot skogsägare.

– Jag tror att den starka efterfrågan håller i sig minst till årsskiftet, men visst går man och funderar på vad som får marknaden att stjälpa. Är det att vi inte får fram varor, att det blir för dyrt eller att inflationen sticker iväg? Ökar räntan så kommer många byggprojekt att blåsas av. I Sydsverige har vi höga timmerpriser och ett gott virkesflöde. Nu planerar vi inte för några höjningar. Risken för oss är att vi som vanligt står med alldeles för dyrt timmer när det vänder ned, säger koncernchefen Magnus Andersson.

Exporten ökar

Inte heller hos vida eller värmlandsågen AB Hilmer Andersson är man inne på några större prishöjningar. Kari Andersson, vd för AB Hilmer Andersson uppger att man har bra med timmer.

Detta är ett problem för skogsägare som troligtvis sålt sitt timmer för billigt i den inledande prisuppgången, vilket fyllt sågverkens lager. Danske Bank tror på mindre prishöjningar, långt ifrån vad skogsägare tror och hoppas på till följd av den för tillfället goda timmerförsörjningen med lagernivåer på 12 procent över snittnivåerna för Q1 de senaste åtta åren.

De sydsvenska timmerpriserna ligger enligt banken på rekordnivåer, där Södra höjt normaltimmerpriset för gran och tall med 120 kr/m3fub respektive 60 kr/m3fub sedan förra sommaren. Prisbilden i södra Mellansverige färgas av det stora utbudet till följd av barkborreangreppen, och prisskillnaden mot södra Sverige är i snitt 150 kr/m3fub. Något som bidragit till ökad export för att få bättre lönsamhet.

Kina indikerar vändning

När det gäller massan så har både SCA och Södra höjt priserna i omgångar på den europeiska marknaden, och även priserna på kartong och så kallad liner ökar. Här börjar man enligt Danske Bank dock se en antydan till att toppen är nådd och att priserna kulminerar. Samtidigt menar banken att priser som inte stiger inte nödvändigtvis behöver betyda att de kommer att falla, utan att det mycket väl kan röra sig om en paus eller en stabilisering.

Dock går det enligt banken inte att blunda för att den ledande indikatorn för ett kommande prisfall är att priserna i Kina inte stiger längre.

Vad som driver massapriset är enligt Danske Bank svårt att säga, men utvecklingen av kinesiska termins- och spot-priser, globala producentlager och utbyggnaden av ny massatillverkning som kan leda till ett överutbud kan ge både kortsiktiga och långsiktiga indikationer.

Hårdnande marknad

Massapriset har också dragit med sig massavedspriset upp, främst i södra Sverige, där Södra höjt priserna med totalt 50 kr/m3fub inklusive en gallringspremie på 25 kr/m3fub. Något som förvånat Danske Bank är Mellanskogs och Holmens prishöjningar i Mellansverige med mellan 20–30 kr/m3fub, trots att industrin har god försörjning när det gäller massaved. Norra Sverige ser ut att återigen bli utan prishöjningar.

Stora Ensos nedläggning av massatillverkningen vid Kvarnsveden och Ortvikens omstrukturering kommer enligt Danske Bank leda till ett tillfälligt minskat behov av fiber med omkring två miljoner kubikmeter i Mellansverige. Men på några års sikt tror banken på en hårdnande marknad när Ortviken kommit igång igen, Stora Enso byggt ut bruket i Skoghall och Metsäs nya satsning i finska Kemi tagit fart. Trots en viss osäkerhet kring massaveden så råder Danske Bank till fortsatta förstagallringar och även röjning.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 02 juni 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste