Fortsätt att använda granbarkborrefällor!

Debatt: I början av mars gick Skogsstyrelsen ut med informationen att man i år inte kommer att använda fällor för att bekämpa granbarkborren i sina naturreservat. Beskedet slog ner som en som en bomb bland oss skogsägare. Så sent som några veckor före detta besked genomförde Skogsstyrelsen en större upphandling av granbarkborrefällor till just naturreservaten.  

 


Den plötsligt kritiska inställningen till fällor baseras på ett enda försök som gjorts i Kalmartrakten 2020/2021. Det finns ett antal andra försök som visar på god effekt vid användning av fällor/fångstvirke som Skogsstyrelsen valt att bortse ifrån. Bland annat ett försök av Sveaskog, Södra och SLU visade 2008 på en 30 procentig minskning av angreppen vid storskalig användning av feromon och fångstvirke. 

Det finns bara två sätt att motverka granbarkborren, nämligen att använda fällor/fångstvirke betade med feromoner och sök-och-plock-metoden.

Varför ska man kritisera den ena metoden på basis av ett enda försök och rekommendera den andra metoden som faktiskt saknar modernt vetenskapligt stöd. Det finns alltså inga relevanta försök som visar vilken effekt metoden sök-och-plock har.

Sök-och-plock-metoden rekommenderas av Skogsstyrelsen och det kan man förstå. Det är självklart att man ska ta ut angripna träd, det räddar virkesvärde och det tar ut borrar från skogen. Men det är inte en perfekt lösning. 

För den som inte är självverksam finns en del betänkligheter mot sök-och-plock. Det är ofta svårt att i tid få tag på avverkningsresurser. Att ta rätt på enstaka träd och grupper av träd blir snabbt kostsamt. Maskinavverkning innebär ofta att ta ned hela eller delar av ett bestånd med höga kostnader till följd av förtida avverkningar och lägre virkespris. Vidare är det svårt att i tid hitta angripna träd och ta bort dem.  Sök-och-plock-metoden är en passiv metod, man tar ut granbarkborren först efter att skadan är gjord.  

Fällorna är ett oöverträffat övervakningsinstrument och ett aktivt bekämpningsmedel. Fällorna ger snabba, konkreta svar på var angreppen finns och i vilken omfattning. Är fångsten i lådan stor? Då är det sannolikt att det finns angripna träd i närheten som ska tas bort. Fällor placeras ut och fångar granbarkborrar innan de angriper skogen. En fångad granbarkborre angriper inte träden och förökar sig inte. Fällorna är enkla att använda och billiga att använda. Ett räddat träd betalar för fälla och feromon. Fällan kan sedan återanvändas år efter år och då är feromonet den enda kostnaden.

Vi rekommenderar alltså största möjliga användning av både sök-och-plock och fällor och det anser vi att Skogsstyrelsen också borde göra. 2020 skadades nära 8 miljoner kubikmeter skog av granbarkborren. Har vi verkligen råd att inte starkt rekommendera användning av de få beprövade bekämpningsmetoder som finns att tillgå? Skogssverige måste motverka granbarkborren med alla till buds stående medel. Vi vill inte hamna i samma extrema skadeläge som i Centraleuropa där man nu ifrågasätter om man ens ska satsa på att odla gran. 

 

Plantskydd AB i mars 2021
Anders Svensson

Artikeln publicerades måndag den 31 maj 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste