Från sågverk till planka

I den andra delen av Skogsaktuellts serie om att såga och förädla sitt eget virke tittar vi närmare på sönderdelning av stockar, torkning av sågat virke samt vedegenskaper. Tre faktorer som är viktiga för att få hållbart och formstabilt virke utan onödiga sprickor. 

 

Det är ingen nackdel att virke har legat ute länge.
– Döm inte stocken efter utsidan. Även om en ekstock känns lite mjuk på utsidan för att splintveden börjat murkna så kan den vara riktigt fin inuti, och splintveden vill man ju ändå ha bort, säger Tobias. Foto: Björn Schubert


Tillsammans med Tobias Eklind på ”Project of the day”, som anordnar sågverkskurser och som har tio års erfarenhet av småskalig sågning, har vi tidigare gått igenom vad man bör tänka på vid val av sågverk. När ett sågverk införskaffats och justerats in är det nu dags att såga den första stocken, vilket leder oss till nästa steg i vår sågverksserie. 
 

Möbelvirke skivar Tobias ofta, men för gran och furu som ska bli byggvirke använder han en i regel en metod som kallas fyrsågning med centrumsnitt. Foto: Björn Schubert

Steg tre - Sönderdelning

Enligt Tobias är det ofta så att många sågar brädor utan att veta vad det ska användas till i slutänden, och då blir det i regel 2–2,5 tum tjocka brädor som passar till lite allt möjligt. Själv sågar han mycket lövträ till snickerivirke.

– I dag är det väldigt många som börjar såga och bara skivar virke utan att förstå hur stocken är uppbyggd, säger Tobias. Ska man tjäna lite pengar på att såga så är det i stora skivor som förtjänsten finns, för med en sådan här utrustning kan man aldrig såga vanligt byggvirke i stor skala och sälja med vinst. 
 

Vill man ta det hela ett steg längre och få ekonomi på sin verksamhet så menar Tobias att en hyvel är ett måste.
– Det är här de riktiga pengarna finns. Kan man till exempel hyvla till speciella lister för renoveringar av gamla lägenheter eller liknande så blir det en helt annan lönsamhet än för bara brädor och reglar, säger han.
Foto: Björn Schubert

Läsa av stocken 

Tobias försöker att läsa av stocken för att maximera sågutbytet, samtidigt som han ser till både kvalitéer och kvalitetsbrister. 

– Skivor ur mitten av en grov stock blir till exempelvis en fin bordsskiva. Virke ur andra delar av stocken med sned ådring kan man såga tre-tums brädor ur till bordsben, eftersom ådringen nästan ser identisk ut på alla sidor. Så brukar jag försöka såga möbelvirke, förklarar Tobias. 

Andra vanliga aspekter vid sågning kan vara olika typer av krökar och sprickor.

– Har stocken ändsprickor så sågar jag längs med sprickan för att få bort den, så att inte alla plankor får en spricka i änden. Grenar kan också ge spännande mönster och former, men då gäller det att man sågar igenom de så att man inte sågar bort karaktären, säger Tobias.

Vid sågning av möbelvirke är det framförallt sprickorna Tobias tittar efter när han lägger upp stockar i sågverket. När det gäller virke till timring och annan byggnation är även kröken viktig.

– Sågar man timmer som man ska timra hus eller liknande med så är det viktigt att kolla efter böjen i stocken. Alla stockar har i regel en böj på något håll och när man timrar vill man ju ha kvar den böjen i huset, så den får man inte såga bort. Det är också en nackdel med att fräsa timmer, det går aldrig att följa böjen utan man måste fräsa stocken rak, säger han.
 

När fukten lämnar träet börjar det att krympa. Beroende på hur årsringarna ligger i en sågad bräda eller regel krymper den olika mycket i olika riktningar. Mest formstabil blir en bräda med stående årsringar. 
Illustration: Svenskt Trä

Tänk på blockstorleken

Sågar Tobias byggvirke börjar han i regel med att såga bort så kallade bakar från stocken.

– Jag brukar såga en bak och sedan en eller två sidobrädor, beroende på hur stort block jag vill ha. Sedan vänder jag stocken 180 grader och gör samma sak. Sedan ställer jag stocken på högkant, för då har jag fått ut mitt block. Sen sågar jag bort baken och så sågar jag brädor, ofta 1-tummare, tills jag har ungefär en 2-tummare kvar till kärnan. Då vänder jag blocket, sågar bort baken och sågar 1-tummare tills jag har två 2-tummare kvar. Sedan klyver jag i kärnan så jag får ut två reglar, förklarar Tobias. 

– Ibland gör jag också så att jag sågar en märgfångande byggregel där jag tar ut en 2-tummare med kärnan i mitten. Men det beror på lite hur mycket jobb man vill lägga ner och om man vill göra något speciellt med virket. 

Ett vanligt misstag som Tobias ofta ser är att många tror att sågverket de köpt klarar grövre dimensioner än vad de gör. 

– Måtten som anges på sågarna är vad du kan blocksåga, inte vad du kan genomsåga. Med Logols sågverk 1001 kan man till exempel blocksåga en stock som är en meter, efter att man sågat bort bakarna. Man kan bara genomsåga 85 centimeter. Med sågverket från Woodland Mills som heter 122 är det samma sak. Där betyder modellbeteckningen att man kan blocksåga en stock på 22 tum, men du kan bara genomsåga 19,5 tum, förklarar han. 

Drar in fukt

När sidobrädorna är sågade brukar Tobias även kanta de, vilket innebär att deras kanter jämnas till genom att en bit på båda sidor kapas bort.

– Mycket av det jag kantar sågar jag strö av. Då ställer jag sidobrädorna som ska kantas bredvid varandra och så sågar jag 1-tums skivor tills alla brädor är kantade. Då brukar jag få ut runt tio strön. Sedan vänder jag på brädorna och sågar 1-tummare tills jag fått den bredd på brädorna som jag vill ha, säger Tobias.

Ströläkt är tunna bitar som läggs mellan brädor när de staplas vid torkning för att det ska komma in luft mellan de. En tumregel är att ströläkten ska ha samma dimension som de sågade brädorna, och de får heller inte sticka ut på sidorna. 

– Då drar de in fukt i traven, förklarar Tobias.

Steg 4 – Torkning

Tobias har en liten virkestork där han kan torka möbelvirke under kontrollerade former inomhus. Gran och furu torkas för det mesta i travar utomhus. Brädorna är staplade med ströläkt emellan och på varje trave ligger det plåtar för att skydda från regn. Han har också ett torktält som han hyr ut, exempelvis när han sågar hos kunder. 

Hans tips är att hitta en skuggig, välventilerad plats för virkestorkning för att undvika tork- och solsprickor. I grova stockar av virke som ek brukar Tobias också slå in klamrar av metall över sprickor för att undvika att de utvidgas. 

– Vet man att virket kommer ligga en längre tid kan man måla på med en billig vit färg i ändarna för att minska risken för sprickor. Vill man vara lite organiserad kan man använda olika färger för olika träslag, tipsar Tobias. 

 

Vedegenskaper

Splintveden, det vill säga den yttre delen av stammen, i alla träslag är generellt sett inte motståndskraftig mot biologiska angrepp, medan kärnvedens naturliga motståndskraft varierar från ringa till mycket motståndskraftig. En egenskap som först visar sig då träet blir naturligt exponerat för i första hand fukt. Trädets splintved har alltid lägre beständighet än kärnveden och suger vanligtvis upp betydligt mer vatten.

Kärnved består av ”inaktiva” celler. De öppningar mellan cellerna som finns i splintveden och som möjliggör vattentransporten är här stängda och fungerar inte längre som transportväg. Kärnved är vanligtvis ganska resistent mot vattentransport och innehåller även i många fall träslagsspecifika kemiska substanser, så kallade extraktivämnen.

Extraktivämnena ger varje träslag karakteristiska egenskaper som färg och naturlig beständighet. De består till stor del av hartssyror, fettsyror, kolhydrater och mineralämnen (aska). Vissa träslag har en hög koncentration och en viss sammansättning av extraktivämnen som ger en bra naturlig beständighet mot biologisk nedbrytning och minskar träets benägenhet att ta upp vatten.

Allteftersom trädet växer bildas nya celler till splintveden och den äldre veden omvandlas till kärnved. Övergången från splintved till kärnved är för många träslag synlig på stockens tvärsnitt som en färgskillnad. Vanligtvis har splintveden en ljusare och kärnveden en mörkare kulör.

Källa: Svenskt Trä

 

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades måndag den 31 maj 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste