Ge bioenergi en ärlig chans

Etanol var under en period det fordonsbränslet som skulle skapa en grön fordonsflotta, men luften gick snabbt ur och kanske var man före sin tid då. De låga elpriserna, som används som förklaring till nedrustningen av fullt funktionsduglig kärnkraft, har även minskat lönsamheten för vindkraftsbolagen avsevärt. Bioenergi och biodrivmedel från skogen däremot är i dag i en mycket spännande fas med stora utvecklingsmöjligheter, men riskeras att glömmas bort i den nya elektrifieringsvågen. 

 

Att elektrifiering förespråkas som den stora och huvudsakliga lösningen för att på kort sikt nå klimatmålen kring minskad global uppvärmning har nog knappast undgått någon. Det strömmar just nu miljarder kronor i investeringar till batterifabriker, vindkraftparker och utbyggda elnät för att både tillgodose den elektrifierade fordonsflottans behov och för att transportera det norrländska elöverskottet söderut. Ett överskott som krymper i takt med stora industrisatsningar.

I en intervju i Sveriges Radio pratade Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar om att det nu är marknaden och inte politiken som leder denna utveckling mot ökad elektrifiering, men jag tror inte att marknaden är dummare än att man till stor del följer den inriktning där det finns mest subventioner att hämta. Något som i sin tur styrs av just politiken.

Som en parallell så frågade en journalist från Nyhetsbyrån TT i en lantbrukargrupp på sociala medier nyligen vad som skulle få fler att tanka biodrivmedlet HVO100. Majoriteten av lantbrukarna som svarade uppgav att de själva inte har råd att stå för merkostnaden mot vanlig diesel, utan att det skulle behövas subventioner för att driva på en ökad förbrukning, som på sikt skulle leda till en ökad produktion och lägre pris. 

SunPine driftsatte tidigare i år en ny fabrik för tillverkning av tallolja, med en årlig produktionsvolym motsvarande tre procent av landets årliga dieselbehov. I Gävle byggs nu en produktionsanläggning för pyrolysolja som, efter att den raffinerats hos Preem i Lysekil, ger ytterligare ett skogsråvarubaserat alternativ till fossila drivmedel. Här motsvarar den årliga produktionskapaciteten 15 000 personbilars årliga drivmedelsförbrukning. 

I Jämtkrafts fliseldade kraftvärmeverk tittar man på möjligheten att utvinna flygbränsle genom att tillsätta vätgas till den koldioxid som kommer ut ur skorstenen. Det är en biprodukt utöver själva utvinningen av koldioxidneutral värmeproduktion från skogen. 

Detta är ett par exempel på de alternativ som finns, till att bygga storskaliga vindkraftparker och enorma system av ledningsgator, som tar stora arealer skogsmark i anspråk. Den utflyttningsvåg till landsbygden som nu tagit fart kommer troligtvis öppna mångas ögon, då just vindkraften som så ofta förespråkas som grön energi inte tilltalar särskilt många när den ligger inom syn- och hörhåll från den egna bostaden. I ett aktuellt fall från Jämtländska Offerdal har till och med fotbollsprofilen Zlatan Ibrahimovic, som äger fastigheter i området, ifrågasatt klokskapen i att bygga ut vindkraft i skogs- och fjällterräng. Något som han menar förstör naturen. 

Jag är inte generellt emot eldrift, men med samma stöd som elektrifieringen nu får skulle möjligheterna för bioenergi och biodrivmedel troligtvis se helt annorlunda ut, och det kan vara klokt att inte lägga alla ägg i elektrifieringskorgen. 

Björn Schubert
Redaktör

Artikeln publicerades torsdag den 29 april 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste