Oroväckande trend för Norrlands ungskogar

Multiskador i form av viltbete, svampangrepp och dåliga föryngringar ger en kraftig tillväxtminskning i norra Sveriges barrungskogar. Nya undersökningar visar att det kan röra sig om tillväxtförluster på runt fyra miljoner kubikmeter i de tre nordligaste länen, men förädlad björk kan vara en del av lösningen.

Älgbete tillsammans med svampangrepp som törskate orakar så kallade multiskador på de norrländska barrungskogarna. Nya mätningar visar att tillväxten i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands ungskogar  minskar med sju miljoner kubikmeter per år jämfört med tidigare beräkningar, men en lösning kan vara att byta trädslag mot exempelvis lärk eller förädlad björk. Foto: Åke Sjöström/Skogsstyrelsen 

På uppdrag av Skogsstyrelsen har Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) analyserat problemen i de nordligaste länens ungskogar och analyserat följderna.

– Läget är väldigt bekymmersamt då det gäller tillväx-ten. Skadorna är redan ett faktum och nu har vi en negativ utveckling. För att den ska brytas krävs aktiva åtgärder, säger professor Urban Nilsson på SLU i ett nyhetsbrev.

Förlorar förädlingseffekten

Utgångspunkten för skadeanalysen är älgbetesinventeringen, även kallad Äbin, som genomförs i hela landet för att kartlägga älgbete. Enligt SLU är Äbin dessutom lämplig för analyser av tillståndet i ungskogar.  I landets norra delar, där tillståndet är som mest allvarligt, har man gjort över 50 000 så kallade cirkelprovytor inom vilka de en till fyra meter höga träden mätts och kontrollerats.

Trädens höj innebär att skogarna klassas som röjskogar, och upp emot 90 procent har planterats med tall eller gran. För att få en produktiv barrskog menar SLU att man behöver komma upp i minst 1 500 ung, planterade träd per hektar, men denna siffra kan i dagsläget nås på mindre än 20 procent av ungskogsarealen i norra Sverige.

Skogar där målet för stamantal inte uppnås blir enligt SLU barrblandskogar, blandskogar med löv eller glesa, spontant beskogade områden. Detta menar forskare är en bortkastad investering i föryngring, där nyttan av förädlade plantor till stor del går till spillo.

Föryngringar kan bli bättre

I Västerbotten räknar forskare med att omkring 40 procent av föryngringarna har förutsättningar att nå målet om 1 500 stammar per hektar. Motsvarande siffra för Jämtlands lön är knappt 30 procent.

– Orsakerna är i huvudsak betesskador av älg, men även föryngringarna skulle kunna bli bättre. Bra markberedning, rätt plantval, bra hantering och val av planteringspunkt betyder mycket. Kostnaderna är väldigt pressade vilket ger mindre tid till ett omsorgsfullt arbete med planteringarna, konstaterar Urban.

Visar potentialen

Genom analysprogrammet Heureka har forskare räknat fram vad den minskade tillväxten i ungskogen innebär på 100 års sikt. Resultatet är en minskad volymtillväxt i de tre nordligaste länen från 30 till 26 miljoner kubikmeter per år, betydligt sämre än tidigare beräkningar från Skogsstyrelsen visat (SKA-15). Skogsstyrelsens skogliga konsekvensanalys förutsåg år 2015 en ökning med ett par miljoner kubikmeter, vilket alltså inte är fallet.

Enligt SLU kan det jämföras med en utveckling där allt görs rätt, med 2 000 stammar av förädlad tall per hektar, vilket beräknas ge en tillväxtökning till 40 miljoner kubikmeter per år i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland.

– Den utvecklingen är knappast realistisk, men det visar ändå potentialen, säger Urban.

Byta trädslag

En lösning på problemen kan vara att byta eller blanda in andra trädslag.

– Omplantering är väldigt dyrt, därför lär vi få leva med konsekvenserna av dagens misslyckade föryngringar. För att bryta den nedåtgående trenden finns några olika alternativ. Bättre föryngrings-arbete och åtgärder mot älgen har förstås effekt, men det är uppenbarligen inte lätt, säger Urban och fortsätter:

– Ett alternativ är att byta trädslag. Contortatall är inte uppskattat av älgen, men inte heller av rennäringen och skogsbruket. Sibirisk lärk klarar sig ganska bra mot bete genom att skjuta nya skott. Ett tredje alternativ, jag tror allt mer på, är planterad förädlad björk. Inom 20 år kan förädlarna få fram björk med 30 - 50 procents bättre tillväxt. Även om björkförädlingen för de norra breddgraderna inte kommit riktigt lika långt som i södra Sverige finns det en förädlingspopulation och fröproduktion kan starta inom en relativt snar framtid. Det återstår dock att se hur planterad björk klarar bete.

Långt ifrån säkra

Dagens ungskogar är fortfarande långt ifrån älgsäker höjd. Fortsatt älgbete och angrepp av olika svampsjukdomar som bland annat törskate ger vad man inom skogsbranschen kallar för multiskadad skog, vilket riskerar att förvärra läget ytterligare. Både skogsägare, industri och klimatet är enligt SLU förlorare när tillväxten i skogen minskar.

–  Problemen blir väldigt tydliga när vi tittar hundra år fram i tiden, konstaterar Urban.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 13 april 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste