Skogsägarnas lönsamhet halkar efter

Den 12 april inledde Skogforsk sina Skogforskdagar med ett späckat program fyllt av skoglig forskning. En av dagens första punkter handlade om lönsamheten för skogsägare och varför utvecklingen pekar neråt.

Lars Eliasson, seniorforskare och docent på Skogforsk, menar att mer arbete med effektivare värdekedjor och värdemaximering behövs för att öka lönsamheten i skogen. Foto: Skogforsk

Under Skogforskdagarnas första dag pratade Lars Eliasson, seniorforskare och docent vid Skogfrosk, om det så kallade skogsindex som beskriver lönsamheten för skogsägare.

– Det är viktigt att komma ihåg att vad som är en intäkt för en aktör, i det här fallet skogsägaren, är en utgift för en annan aktör, skogsindustrin, och detsamma gäller på kostnadssidan. Kostnader för markägaren är en intäkt för någon av alla de skogsentreprenörer som utför arbetet ute i skogen, vilket är en väldigt viktig resurs. Det är inte helt säkert att en minskads kostnad alltid är det bästa. Vi strävar efter bästa möjliga kostnadseffektivitet, men det krävs också att de som utför arbetet är lönsamma och kan sköta sitt arbete, sade Lars i inledningen av sin presentation.

Inte orkat följa

Han jämförde utvecklingen av skogsbrukets nettointäkter utifrån ett index satt till 100 år 2000, och jämfört med producentprisindex för svensk industri (PPI). Fram till 2011 följde virkespriset vid väg i stort sett PPI, med undantag för en dipp 2005 till följd av stormarna Gudrun och Per, men sedan har det fallit.

Nettopriset för virke vid bilväg har sedan 2011 inte följt producentprisindex för industrin. Det innebär en minskad lönsamhet för landets skogsbrukare. Bild: Skogforsk 

– Efter 2011 har virkespriserna inte orkat följa PPI. Här måste vi göra mer för att öka värdet och vara noggranna med att ta rätt på de värden vi har i vårat virke, sade Lars.

När det gäller kostnadsfördelningen per avverkad kubikmeter så har framförallt drivnings-, administrations- och övriga kostnader minskat de senaste 20 åren. När det gäller själva kostnaden per avverkad kubikmeter så visar trenden att drivningskostnaderna i princip följt PPI medan administrationskostnaderna har minskat, mycket tack vare digitalisering. Kostnader för vägar har däremot skjutit i höjden.

– Det är visserligen en ökning från en låg nivå men en väldigt stor ökning. Antagligen beror det till viss del på klimatförändringar. Vi har kortare perioder med frusna vägar och vi behöver mer vägunderhåll för att få ut vårt virke, sade Lars.

Relativt lönsamhetsmått

Skogsvården redovisades separat och där visar Lars siffror att vi i dag är tillbaka på 1980-talets nivåer med omkring 250 000 hektar röjning per år, från en kraftig svacka i mitten av 1990 till följd av förändringar i lagstiftningen. Även skogsodlingen hade en svacka under samma period.

Kostnaderna för skogsvård har ökat mer än PPI när det gäller markberedning, troligtvis till följd av ökade maskinkostnader. För plantering respektive röjning har kostnaderna också ökat, främst i norr, men mindre än respektive lika mycket som PPI.

– Tar vi då alla kostnadsposter och intäkterna så kan man räkna fram det skogsbruksindex som vi på Skogforsk brukar presentera. Det är ett sätt av många att mäta lönsamheten i skogsbruket, men vi räknar inte med kostnader för ägandet av skog med fastighetsköp, förvaltning och förräntning av markens värde. Det är ett relativt lönsamhetsmått som har sjunkit, särskilt sen 2011 ungefär, säger Lars och fortsätter:

– Innan 2011 är det mer en slumpvis variation. År 2005–2006 präglades av stormarna som gav lägre virkespriser och högre avverkningskostnader för det stormfällda virket, men efter 2011 har skogsindex inte riktigt orkat med.

Maximalt värde

Anledningarna är enligt Lars flera:

– Dels har kostnaderna för skogsvård per avverkad kubikmeter ökat då vi ökat ambitionen i vår skogsvård. Det kommer vi få igen i lägre avverkningskostnader i framtiden, inte i dag, inte om tio år, men om 20–30 år, och förhoppningsvis också i form av bättre virkesvärde. Vägkostnaderna har också ökat, och sedan har inte virkespriserna orkat öka lika mycket som producentpriserna i industrin, sa han.

Skogsägarnas nettotäckningsbidrag är närmast tillbaka på 2000 års nivåer visar Skogforsk. Indexet räknas fram genom att jämföra intäkter och kostnader per avverkad kubikmeter . Bild: Skogforsk

Men han pekar också på att skogsindexet inte är komplett, och att man även bör titta på nettot.

– Jag skulle föreslå att man gör det genom ett täckningsbidrag, där man helt enkelt tar intäkterna minus kostnaderna som vi har i skogsindex. Då kan vi tyvärr se att täckningsbidraget för markägaren ökat under perioden. Vi ligger ganska nära 100, det vill säga där vi var för 20 år sedan. Oavsett om vi jämför med producentprisindex eller konsumentprisindex, som visar den enskilda skogsägarens köpkraft, så har vi tappat. Här måste vi jobba mer med att effektivisera, hålla kostnadskontroll, men också på att jobba på att verkligen ta ut maximalt värde ur vår skog. Jobba vidare med aptering och effektivare värdekedjor, avslutade Lars.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades måndag den 12 april 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste