Forskarkritik mot gamla träd som kolsänka

Danska forskare vid Köpenhamns universitet har i en ny studie pekat på en rad brister i en artikel som publicerades i tidskriften Nature 2008. artikeln har använts som underlag i debatten om hyggesfritt skogsbruk och avverkning av gammal skog, men skogens egenskaper som kolsänka ifrågasätts nu.

Är gammal skog med träd över 200 år fortfarande en effektiv kolsänka eller kan de rent av bidra med koldioxidutsläpp? Danska forskare riktar nu kritik mot en studie från 2008 som man menar överskattar  i gammal skogs funktion som kolsänka kraftigt. Foto: Mostphotos

Skogsdebatten har blivit allt hetare och mer infekterad den senaste tiden och har även beskrivits som ett skyttegravskrig mellan förespråkare för trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk.

Förespråkare för hyggesfritt skogsbruk pekar ofta på vikten av äldre skog som en viktig aspekt för den biologiska mångfalden, men också som en effektiv och långvarig kolsänka vilket danska forskare nu kritiserar i en ny rapport.

Ny debatt

I en artikel på branschorganisationen JA:s nyhetssajt JA Aktuellt, uttalar sig Per Gundersen, professor i skoglig ekologi vid Köpenhamns universitet, om den vetenskapliga artikel från 2008 som många debattörer hänvisar till när man pratar om gammal skog som kolsänka. Artikeln publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature, i vilken Per tillsammans med forskarkollegor nu, mer än tio år senare, skrivit en kritisk så kallad ”Matters arising-artikel”.

Per säger till JA Aktuellt att han var kritisk till de slutsatser som artikeln redovisade redan när den publicerades, att gammal skog i princip skulle kunna vara en evig kolsänka.

– Jag menar inte att artikeln borde dras tillbaka från tidningen Nature, för det viktigaste är att det uppstår en ny debatt och att vi får revidera slutsatserna. Vi har inte bara pekat ut felaktigheter, utan vi menar också att det finns brister och osäkerheter kring metodiken och beräkningarna i studien, säger Per.

Inte tillräckligt kritisk

I studien från 2008, till vilken den belgiska forskaren Sebastiaan Luyssaert är upphovsman, drar man slutsatsen att skogar äldre än 200 år binder 2,4 ton koldioxid per år. När Per och hans forskarkollegor har gjort om beräkningarna har de istället kommit fram till 1,6 ton bunden koldioxid per år, en siffra som dessutom kan vara ännu lägre i verkligheten.

– Om vi tar med osäkerheterna i metod och beräkning skulle dessa 1,6 ton lika gärna kunna vara noll ton per år, eller till och med utsläpp av koldioxid istället för lagring, vilket är långt ifrån de slutsatser man drog i studien från 2008, säger Per.

Hur man kom fram till 2,4 ton bunden koldioxid har man enligt Per inte kunnat komma fram till, och han menar också att den review-process som artikeln genomgick innan publicering i tidningen Nature varit bristfällig då den inte upptäckt så tydliga fel och brister i studien.

– Man har inte varit särskilt kritisk till de anmärkningsvärt höga siffror som studien kommit fram till, säger Per.

Kända osäkerheter

På en fråga om hur han?? kan vara så säker i sin kritik och om det inte kan vara så att han och hans kollegor själva missat något svarar Per:

– Vi har lagt fram vår kritik som genomgått en ”review”, och den står stadig. Det jag saknar är starka motargument som skulle kunna tillbakavisa vår kritik. Jag menar att bevisbördan snarare ligger på författarna till artikeln från 2008 än på oss.

En annan av Pers kritikpunkter gäller valet av metod för mätning av skogens upptagning och utsläpp av koldioxid, där man redan genom metodvalet får en osäkerhetsfaktor motsvarande 0,5 ton. Samtidigt visar annan forskning att den valda så kallade ”eddy flux-metoden” också ger en överskattning med 1,1–1,7 ton gentemot biometriska metoder.

– Jag argumenterar inte för att den ena metoden är bättre än den andra, men jag anser att man inte tagit hänsyn till de välkända osäkerheter som eddy flux-metoden har, säger Per.

Håller inte med

När branschorganisationen JA presenterar de danska forskarnas kritik för Sebastiaan Luyssaert menar han att det är gammal kritik man hört förut, men att vissa punkter kan vara värda att undersöka närmare. Han delar inte Per Gundersens syn på bristfällig hänsyn till osäkerhet i beräkningar, och menar att hans studie mer ska ses som en ögonblicksbild över CO2-lagringen mellan 1990–2008.

Artikeln ska enligt Luyssaert inte tolkas som att äldre träd har en närmast oändlig funktion som kolsänka då träd inte lever för evigt, och hans beräkningar går heller inte att använda för att räkna på koldioxidupptaget hundratals år framåt i tiden.

Inte logiskt

I sin kritik menar Per Gundersen också att det, för att uppnå ett koldioxidupptag på 2,4 ton, skulle krävas upp emot 50 kilo mer kväve, men att det i de flesta fall endast finns 10 kilo kväve tillgängligt för träden.

– Jag håller med om att det är ett bra argument, men jag anser inte att det är ”skottsäkert”. Sådana kvävemängder är heller inte tillgängliga i ung skog, där vi är eniga om att det lagras mycket koldioxid. Det är inte logiskt att vi accepterar det där, men inte i gamla skogar, menar Sebastiaan.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 07 april 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste