Naturvård på markägarens bekostnad

Krönika: Skogspriserna ökar år efter år i rasande takt och likaså trycket på att skogsägare ska avsätta skog för en ersättning baserad enbart på dagens marknadsvärde. Skogsägarens belöning för att göra en avsättning är alltså minskad areal och bortfall av stigande marknadsvärden. Är det då konstigt att många är kritiska till att avsätta skog?

 

Alla dagens skogsägare vet att naturvård är viktig för den biologiska mångfalden och att vissa biotoper är mer värdefulla än andra. Svenska skogsägare är även generellt sett duktiga på att avsätta skog, och enligt skogsindustrierna har de frivilligt avsatt så mycket som 1,2 miljoner hektar produktionsskog till naturvård. Dessa siffror är riktigt bra och kommer som ett resultat av att många skogsägare väljer att certifiera sig.

Det problematiska med dagens naturvård inträffar dock när avsättningarna slutar vara frivilliga och markägaren själv inte får ta beslut om sin egen skog. Ett resultat av detta är att många markägare lever med en rädsla om att deras äldre och ibland biologiskt värdefulla skogar riskerar att bli formellt skyddade. I många fall så avverkas eller gallras dessa skogar just för att undvika att marken avsätts. Ytterligare konsekvenser blir då att potentiellt viktiga biologiska värden och gamla skogar, som kanske skulle ha levt kvar till nästa generation, försvinner. 

Staten betalar i de flesta fall ut en ersättning vid inlösen av marken, men verkligheten idag är att en ersättning på 125% av marknadsvärdet är för dålig, även om många politiker inte håller med mig. Historiskt sett har den största värdeökningen på en skogsfastighet kommit från ökade markpriser, och så spås det även att bli i framtiden. Sålunda riskerar du som markägare att inte bara förlora areal, utan du riskerar även att gå miste om den i dagsläget största ekonomiska vinsten med ägandet av skog. 

Personligen tycker jag att myndigheternas sätt att hantera formellt skyddande av skog är helt fel. En mycket bättre lösning hade varit om de i stället för att lösa in skogen hade arrenderat den och betalt ett arrende under den tidsperiod som marken ska vara avsatt. På så sätt hade skogsägarens totala areal varit densamma, samt att skogsägaren hade fått ett kontinuerligt netto från sin skogsmark tack vare den gjorda avsättningen. Dessutom hade detta sätt även främjat värderingen av fastigheten då den avsatta marken hade fortsatt gynna nästkommande ägare ekonomiskt, något den inte gör idag. Just det här ser jag som en verklig motivering för alla markägare att avsätta produktionsskog.

Jag är helt säker på att det genom detta alternativ finns en möjlighet för Sverige att uppnå vad som idag närmast kan framstå som en utopi där svenska markägare frivilligt avsätter sin produktionsskog. Visst, detta skulle öka kostnaderna för staten, men är det verkligen rimligt att markägaren är den som ska straffas ekonomiskt av att den tvingas avsätta sin produktionsskog?

Lukas Svangärd
Jägmästarprogrammet, Umeå

Artikeln publicerades onsdag den 31 mars 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste