Låt inte åsikter styra barkborrebekämpningen

Debatt: Granbarkborrens härjningar är en skoglig katastrof. Då är det viktigt att hela Skogssverige samverkar för att bromsa den och minska förlusterna.
Tyvärr är vi långt därifrån.
Åren 2019 - 2020 förstördes 17 miljoner kubikmeter skog av granbarkborrar – en ekonomisk förlust på nästan 5 miljarder kronor. Även i år riskerar skogsägarna stora förluster.

Ett skäl till att det blivit så stora skador är myndigheternas senfärdighet. Ett annat är att metoder som förespråkas för att stoppa barkborrarna bygger mer på åsikter än på vetenskapliga belägg. Dessutom står skogsägarna i stort sett ensamma med jobbet.

Länsstyrelsen tog under lång tid inget ansvar för att bekämpa granbarkborreangrepp i naturreservat, skog som myndigheterna styr över. Svärmande barkborrar spred sig mellan reservat och grannarnas granskogar vilket ökade de totala skadorna. Men det ökade inte bara de fysiska skadorna. Även skogsägarnas tilltro till länsstyrelserna och Skogsstyrelsen fick sig en törn – och det med rätta.

Värden som byggts upp under generationer i privata skogar hotas av myndigheternas passivitet och bristande ansvarstagande. Är det rätt signal att ge skogsägarna? I debatten om hur barkborrarna ska bekämpas förekommer många åsikter om vad som fungerar bäst: fällor – i så fall giftiga eller inte giftiga – eller den så kallade sök och plock-metoden där man identifierar angrepp och får ut skadat virke så snabbt som möjligt ur skogen.

Företrädare för Skogs­styrelsen – inte hela myndigheten – förordar större mängder av fällor som bekämpningsmetod, trots att till och med återförsäljare av fällor säger att de bara ger en falsk trygghet. Fällorna fungerar för övervakning. Men i vetenskapliga undersökningar finns det än så länge inget stöd för att fällorna är bra för att bekämpa granbarkborrar. Länsstyrelserna ser tysta på när denna felaktiga information basuneras ut.

Vi vet dessutom efter flera års studier vilka fällor som fungerar bäst: fällorna med gift där granbarkborrarna dör vid kontakt med det insekticidbehandlade nätet. Men detta verktyg har skogsbruket bestämt att vi inte ska använda, ivrigt påhejat av Skogsstyrelsen, länsstyrelserna, Kemikalie­inspektionen och naturvårdsorganisationer.

Det är oansvarigt av myndigheterna att lägga ansvar och ekonomisk börda på skogsägarna, som dessutom inte har några alternativ att arbeta med. Skogsägarna måste stödjas på riktigt. Vi vet att sök och plock-metoden fungerar, men skogsägarna kan inte utföra detta arbete själva.

Sök och plock löser inte problemet eftersom jobbet görs av för få. Det är ett jättejobb att söka genom skog manuellt och leta efter skador och små otydliga angrepp som riskerar bli stora. Drönartekniken med multispektrala kameror kommer – men vi är inte där än.

Hela skogsbranschen måste engagera sig ute i skogen. Det krävs samordnade insatser och att alla öppet delar övervakningsinformation för att vi ska få bättre kontroll. Därför är det nationella projektet Stoppa borrarna ett mycket positivt steg på vägen. Där ingår Skogsstyrelsen, naturvårdsorganisationer och näringen, inklusive Hushållningssällskapet.

 


Simon Halling Ekmåne
Jägmästare och skogsrådgivare
på Hushållningssällskapet
Kalmar Kronoberg Blekinge.

Artikeln publicerades tisdag den 30 mars 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste