I betraktarens öga

I den allt hetare skogsdebatten hörs allt som oftast jämförelser mellan svenska planterade skogar och plantager i Sydamerika. En jämförelse som är orimlig på flera nivåer men som lurar många som inte ser skogen för träden. 

 

Alla har vi hört det: ”svenska skogar är fattiga monokulturer” och ”svenska skogar liknar plantager”. Men om man tar ett steg tillbaka och ser på hur dessa plantager egentligen ser ut, med vilka man jämför de svenska skogarna som på grund av eller tack vare ökade krav och certifieringar, hur man nu väljer att se på det, blivit allt mer artrika med högre inblandning av lövträd bör man tänka om. 

Kraven på naturhänsyn vid föryngringsavverkning, hänsynsytor, kantzoner mot vatten, högstubbar, död ved, lämnade träd av alla de slag. Allt detta har ökat. Men det räcker aldrig för kritikerna, och det är inte heller det man vill visa när internationella kändisfotografer från naturvårdssidan dokumenterar ” jättehyggen”, där en vidsträckt snötäckt myr i anslutning till hygget lurar ett flyktigt öga att se just det.

Självklart har jag också förståelse för att man svårligen kan jämföra en skog som stått orörd i hundratals år med en 15 årig tall eller granplantering, men när skogen blir äldre och gallras igenom försvinner också ”planteringskänslan” när ljus kommer in och mer underväxt kommer upp. Något som sällan sker i en plantage.  

Jag tror inte att någon skulle se på en självsådd tallungskog med en matta av plantor och tänka ”åh vilken vacker naturskog”, lika lite som jag tror att majoriteten av alla de som går och plockar bär och svamp, vandrar eller jagar i de svenska skogarna särskilt ofta reflekterar över vilken ful plantage de vistas i. Det är nämligen där den stora skillnaden mellan svenska skogar och de milsvida plantagerna av exempelvis eukalyptus ligger. 

Dessa plantager har en omloppstid på runt sju år, ja du läste rätt, sju år. Då har svensk skog endast kommit in i röjnings­stadiet. Den svenska skogen utvecklas under betydligt längre tid än så och så gör även de värden som finns där, därför är det fel att bilda sig en uppfattning om hela det svenska skogsbruket utifrån en ögonblicksbild av hur skogen ser ut just nu. 

Det är också i detta som mycket av kritiken mot miljörörelsens förslag och krav om skogsskydd bottnar. Man vill helt enkelt lägga en död hand på skogsbruket och skogen som den är nu, men reflekterar inte över hur skogens värden uppstått eller hur skogen bör skötas för att de bibehålls. 

När Tesla nu ska kompensera skogen de avverkat för sin gigafactory i Tyskland planteras med hjälp av traktorer och planteringsmaskiner omkring 450 hektar åkermark igen med spikraka trädrader. Där kallar man det för att skapa skog för generationer. Svenska brukade skogar må ha betydligt kortare omloppstider än tyska ädellövskogar som troligtvis blir reservat, men klimatnyttan är inte mindre för det. Så när vi i Sverige avverkar och planterar ny skog tycker jag gott att vi också kan tala om att skapa skog för generationer.  

Björn Schubert
Redaktör

Artikeln publicerades torsdag den 25 februari 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste