I lövskogen finns möjligheterna

Många skogsägare har en, den där något vildvuxna lövskogsdungen som fallit i glömska. Men även om lövskog kräver lite mer kunskap och arbete än barrskog så kan det finnas oväntat god ekonomi i gallring och avverkning.

 

Denna ekgallring i en gammal hagmark var ett projekt som överraskade skogsentreprenören Björn Gustafson. Den eftersatta täta lövskogen visade sig vid en närmare anblick ha oanad potential, och på sikt kan den utvecklas till ett fint ekbestånd. Foto: Björn Schubert


Samtidigt som lövskog lämpar sig bra som avsättning för naturvård kan det också vara mycket lönsamt att sköta om och bruka den. Det menar Björn Gustafsson, skogsentreprenör och ordförande i Svenska Lövträdföreningen, som jobbar mycket med gallring, avverkning och skötsel av lövskog. Ett av hans bästa exempel är en fastighet där han varit delaktig i förvaltningen.

– Det var en ärvd fastighet där den nya ägaren ville ha rådgivning kring skötsel. När vi tittade på kartor över skogen fokuserade han på barrskogen, men jag såg att där även fanns en kulle med lövskog som jag tyckte att vi skulle titta på, berättar Björn och fortsätter:

– Den förra ägaren hade låtit folk hugga ved där och den nya ägaren såg mest hassel och sly medan jag såg ek och annat värdefullt lövträ. Den gallringen gav ett netto på en kvarts miljon kronor.
 

Björn Gustafson är ordförande i Svenska Lövträd­föreningen och jobbar till vardags som skogsentreprenör med fokus på lövskogsskötsel.

Börja rota 

Skogsaktuellt har besökt ett av Björns senaste projekt, en igenvuxen hagmark utanför Örebro, där han utförde en gallring 2019 och nu fortsätter jobba med olika skötselåtgärder som bland annat stamkvistning. Men till och med för ett vant öga som hans var det till en början svårt att se någon potential hos hagmarksskogen. 

– När markägaren fick problem med hälsan så blev den här skogen väldigt eftersatt. Ett röjarlag gjorde en insats här för ett par år sedan för att försöka skapa lite ordning och sedan kom jag in i bilden. Jag var väldigt tveksam till en början om det skulle gå att göra något vettigt av det här, men när jag fick börja rota lite och plocka fram träd så blev jag mycket positiv, berättar Björn.
 

Björns bästa tips vid stamkvistning är att kapa grenen precis vid grenkudden. Då kan också grövre grenar valla över om man är lite sent ute med stamkvistningen. 

Olika marknader

Enligt honom är det just det som är det viktiga när det galler tätvuxna eftersatta bestånd, att man tar sig tiden att se vilka träd­slag som finns och vilka träd som går att skapa ett bestånd av. I gallringen som han gjort här finns förutom ek även hassel, ask, alm, lönn, björk och fågelbär.

– Röjarna hade lämnat dungar med grövre träd som jag fick ta med min skördare, även hasselsnår som var 15 meter höga där röjarna inte kunde gå, säger Björn. Jag sade till skogsägaren att det här kommer inte att gå ihop, men det var inte hans prio ett utan han ville ha det rätt gjort och på sikt kan det bli riktigt fin ekskog här. 

Trots att skogsägaren inte hade ekonomin som huvudfokus för lövgallringen så blev resultatet ändå över förväntan då grot och energived såldes till ett lokalt värmeverk till ett bra pris, vilket ändå fick gallringen att gå runt. Det belyser också en annan aspekt med lövskog, nämligen att det lönar sig att hålla koll på olika marknader. 

Genom att sälja grot och energived från gallringen till ett litet lokalt värmeverk betalade sig gallringen bättre än förväntat.

Fria kronor

Något som många också underskattar är lövskogens tillväxt och dess svar på skötselåtgärder som gallring. Det krävs ett aktivt arbete för att hålla kronorna fria och skapa hög kvalitet. 

– Jag har gått och stamkvistat här med min teleskopiska såg men snart når jag inte högre. Om ett par år när kronorna börjat sluta sig är det dags för nästa gallring, säger Björn. 

Han har redan sett ut ett par ekar som han tror kommer få gallras bort, bland annat på grund av klykor. Fokus ligger alltid på bästa träd. 

– Klykor är ett bekymmer. Kommer det mycket tung snö så kan de brytas isär vilket skapar fläkskador. Även vatten kan tränga in i klykan och orsaka frostsprickor som kan ge röta långt ner i stammen, förklarar han. 

– Mycket av det fina ekvirket går till Kährs, men så här rakvuxen ek kan jag också sälja till en tunnbindare som betalar bra för ek.

Lönsamt löv

Ekarna som Björn gallrat till omkring 350 stammar per hektar är i två generationer, en yngre som är runt 30 år och en äldre som är drygt dubbelt så gammal. Han tror att träden är av tyskt ursprung och inte helt optimala för ståndorten, men det finns fina stammar i båda generationer och tillväxten är bra. 

– Om jag jämför med ekbestånd som jag tittat på i Blekingen så ligger vi på liknande höjdtillväxt här, säger Björn som ser mycket positivt på ett lönsamt lövskogsbruk även i Mellansverige. 

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn.s@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 26 januari 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste