Skogsägare har missat förräntningen

I en unik studie kan Skogsekonomen Henrik Wikman tillsammans med SLU presentera siffror på riks- och landskapsnivå över skogens genomsnittliga förräntning vid avverkningstidpunkten. Resultaten visar bland annat att gran och tall avverkas vid samma kapitalförräntning, trots skillnaderna mellan trädslagen. 

 

Henrik Wikman, skogsekonom på Norraskog har genomfört studien tillsammans med SLU. Han förvånas över att skogsägare i så låg utsträckning tar hänsyn till skogens förräntning när de avverkar. Foto: Victor Lundberg


Olika ägargrupper har olika mål med sitt skogsägande, men oavsett om man prioriterar ekonomi eller ej så menar Henrik Wikman, skogsekonom på Norraskog, att skogens ekonomiska lönsamhet en viktig faktor generellt. 

– Det är ett mått som beskriver vinst i förhållande till insatt kapital och tid. Vill du maximera skogens ekonomiska avkastning finns alltså en förutbestämd förräntning då skogen bör slutavverkas, säger han i ett pressmeddelande.

Största upptäckten 

Studien som Henrik genomfört i samarbete med SLU bygger på data från Riksskogstaxeringen, som varje år samlar in data om Sveriges skogar genom stickprovsmätningar. Genom att studera provytorna över tid har man fått information om skogen innan avverkning, och man har också kunnat följa upp vilka provytor som avverkats. 

Studien har undersökt skillnader mellan privata skogsägare och bolag när det gäller nivån av förräntning vid vald avverkningstidpunkt, ifall gran och tall slutavverkas vid samma förräntning och vilken genomsnittlig förräntning slutavverkad skog har.

– Den största och mest intressanta upptäckten från den här studien var att de olika huggningsklasserna som undersöktes visade sig ha olika förräntning. När jag senare jämförde den genomsnittliga förräntningen för skog som valts ut för slutavverkning mot slutavverkningstillåten skog som inte valts ut för avverkning, så fanns det ingen skillnad i förräntning, säger Henrik Wikman. 

Avverkar oavsett

Han drar slutsatsen att den indelning av skogen i huggningsklasser som Riksskogstaxeringen gör är betydelsefull ur ett ekonomiskt perspektiv, och att det finns goda möjligheter att välja ut bestånd med låg förräntning till slutavverkning. 

– Resultatet var förvånande. Det innebar alltså att skogsägare inte nyttjar den informationen utan slutavverkar skog oberoende av dess förräntning och går miste om ekonomiska värden, säger Henrik. 

Fortsätter växa

De nya forskningsresultaten ger skogsägare verktyg för att få bättre koll på sin ekonomi. 

– Den enskilde skogsägaren bör vara medveten om skogsekonomiska grunder. Att skog inte helt slutar växa och förränta sig vid en viss ålder, något som alltför ofta framförs, även skogsägare emellan. Sedan är varje skogsägare givetvis fri att bestämma vilket räntekrav man vill ställa på sin skog. Beslut om slutavverkning i det enskilda fallet fattas med hänsyn till många faktorer, säger Erik Wilhelmson vid institutionen för skoglig resurshushållning på SLU. 

Omplacera kapital

För ett ekonomiskt rationellt skogsbruk rekommenderar Henrik Wikman det nya skötselsystemet 3T, som tagits fram av skogsnäringen tillsammans med Skogsstyrelsen. 

– Genom att följa rekommendationerna i 3T tillvaratas markens produktionsförmåga ur ett lönsamhetsperspektiv. När förräntningen av det investerade kapitalet som är bundet i skogen sjunkit till en optimal nivå fungerar skötselprogrammet som en katalysator, och talar om vilken skötselåtgärd som är lämplig att genomföra. På så vis omplaceras kapitalet till högre förräntning, förklarar han. 

Mer information om skogsekonomi finns på www.skogskunskap.se

 

Studiens slutsatser

Enskilda skogsägare och skogsbolag slutavverkar skog vid samma kapitalförräntning.

Tänkbara förklaringar: 

  • Har samma ekonomiska målsättning.
  • Saknas enkelt verktyg för att beräkna kapitalförräntning.
  • Båda sköter skogen baserat på skogsbruksplaner som ofta bygger på Skogsstyrelsens rekommendationer.

 

Gran och tall slutavverkas vid samma kapitalförräntning.

Tänkbara förklaringar:

  • Skogsvårdslagen ger samma rekommendationer om när trädslagen ska slutavverkas.
  • Skogsägare upplever intuitivt att det inte finns någon skillnad mellan trädslagen och sköter de därför på samma sätt.
  • Skogsägare är medvetna om beståndens förräntning och avverkar träden då dess finansiella avkastning sjunker under deras avkastningskrav.

 

Skog i norra Norrland slutavverkas vid högre förräntning än skog i Svealand.

Tänkbara förklaringar: 

  • Virkesförråden är generellt sett större ju längre söder ut i landet skogen är belägen, vilket gör att det krävs en större tillväxt för att uppnå en procentuellt lika hög förräntning som på en ståndort med ett lägre virkesförråd.

Källa: Norraskog

 

 

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn.s@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades lördag den 26 december 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste