Björk med tillväxt som gran

Björkförädlingen har nått en spännande fas där fältförsök visar riktigt hög tillväxt. Forskare pratar till och med om att den förädlade björken närmast är ett helt eget trädslag jämfört med de självföryngrade träden.

Förädlad björk kan vara ett intressant alternativ till gran med tanke på både skadeinsekter och klimat. Jämförande fältförsök med förädlad björk visar på en höjdtillväxt mer än dubbelt så stor som granens efter fem år. Foto: Björn Schubert

– Jag är väldigt entusiastisk, men vi behöver lära oss mycket mer. Det handlar om allt från plantering och skogsskötsel till genetik, färdiga produkter och förmågan att bromsa klimatförändringen genom inbindning av kol, säger Urban Nilsson, Professor vid SLU i ett nyhetsbrev.

Han menar att skillnaden mellan de förädlade träden och naturligt föryngrade björkar är markant.

– Man kan nästan tala om två olika trädslag. Förädlingen ger bättre tillväxt och högre kvalité, med raka stammar och bra grenvinklar, säger Urban Nilsson.

Nästan som gran

Skogforsk är institutionen bakom björkförädlingen i Ekebo, där man ligger en bra bit efter i förädlingsarbetet jämfört med trädslag som gran, men likväl har man nu sjätte generationen förädlad björk på gång i ”Ekebo 6” och femte generationen är etablerad på marknaden.

Trots att forskarna är mycket väl medvetna om de förädlade trädens ökade tillväxt var tillväxten hos björkarna i jämförande trädslagsförsök överraskande hög. Efter fem år hängde björken med hybridasp i höjdtillväxt med dubbla höjden mot poppel och mer än dubbla höjden jämför med gran och tall.

– Det är först nu vi har produktionsdata. Med hjälp av dessa har vi gjort en tillväxtmodell som visar att den förädlade björken, under rätt förutsättningar, nästan har samma tillväxt som granen per hektar och år. Det handlar om 80–90 procent av granens tillväxt. Och med mer förädling kan den kanske bli likvärdig säger Urban Nilsson.

Ett alternativ

Björkens möjlighet till en relativt kort omloppstid på runt 30 år för att producera en stor volym gagnvirke gör den närmast till energiskogsmaterial eller högproducerande massavedsskog. För timmerdimensioner krävs dock något länge omloppstider.

Trädets snabba ungdomstillväxt ger dessutom ett högt upptag av koldioxid.

– Det är en fördel om vi ska vara koldioxidneutrala år 2050, men vi måste veta mer om helheten. Det handlar också om hur kolet binds i marken, säger Urban Nilsson, som forskat mest på gran, och tillägger:

– Vi ska naturligtvis fortsatt odla gran, vilket är ett fantastiskt trädslag, men björken kan ibland vara ett alternativ. Vi är farligt beroende av granen, vilket inte minst angreppen av barkborrar påminner om.

Växer fort

Samtidigt behövs mer kunskap om vilka skadegörare som kan drabba björken och hur trädet tål klimatförändringar.

– Vi måste hitta metoder för att undvika att toppskotten betas. Att stängsla är inget realistiskt alternativ. En klar fördel är att de unga björkarna växer fort. Efter några år har de nått betessäker höjd, men fram till dess är det en kritisk period, säger Urban Nilsson.

Viltbete är det största hotet mot björken, men det finns inga snytbaggar eller liknande hot vilket kan innebära en mycket lätt och skonsam markberedning. En annan fördel är att björken till skillnad från hybridasp eller poppel är ett inhemskt trädslag. Därmed finns inga begränsningar för odling.

– Förädlingen har fortsatt stor potential och vi behöver lära oss mer om genetiken. Vi håller nu på att bygga upp kunskapen om björkens möjligheter genom flera forskningsprojekt däribland Andis Zwirgzdins som i sitt doktorandprojekt arbetar med etablering och skötsel av planterad björk, avslutar Urban Nilsson.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn.s@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 23 december 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste