Tall överraskar på medelgod mark

Det visar en ny doktorsavhandling från SLU som analyserat ett fältförsök utanför Främlingshem i Gävleborgs län. Den nyblivne skogliga doktorn Oscar Nilsson som gjort undersökningen menar att tallen kan mer än många tror.

Rädsla för viltbete och tron att tallen bara är bäst på torr mark kan innebära tillväxtförluster genom felaktig ståndortsanpassning. En ny doktorsavhandling från SLU visar att tall kan växa betydligt bättre än gran även på bördigare marker. Foto: Elin Fries

– Tallen är ofta underskattad. I ett av de få jämförande försök som finns har tallen, helt oväntat, växt mycket bättre än granen. Med tanke på att det är landets vanligaste trädslag och att mer än 80 procent av föryngringarna efter avverkning görs med gran eller tall kan man tro att det finns gott om jämförelser, men inte alls, säger Oscar Nilsson i ett nyhetsbrev från SLU och fortsätter:

– De finns förvånansvärt få försök där tall och gran jämförs på samma mark. Nu håller bristen på att rättas till, men det tar förstås lång tid att få resultat från de nya trädslagsförsöken.

Tar upp kväve

Tall och gran är i grunden två olika trädslag där tallen är ett så kallat pionjärträd som växer fort i ungdomen och kräver mer ljus, medan granen är ett skuggtåligt sekundärträd som växer sakta i ungdomen för att sedan accelerera i tillväxt. Granen passar därför bra att odla under skärm.

I sitt försök har Oscar Nilsson undersökt både näringsfattig och näringsrik mark, där humusen skrapats bort i en del av försöksytan och blandats med mineraljord genom markberedning i en annan. På magra marker växer tallen bäst.

– Tallen är mycket bättre på att tillgodogöra sig kväve. Jag upptäckte att finrötterna kan fixera kväve, men i väldigt liten grad. Det kan inte förklara tallens högre upptag av kväve, säger Oscar Nilsson.

Inte samma problem

För gran är kvävebrist efter plantering ett större problem. Granen planteras ofta i ren mineraljord för att minska risken för snytbaggeangrepp, men för att undvika tillväxtförluster den första tiden efter plantering rekommenderas så kallad invers markberedning eller omvänd torva. Där kommer mineraljorden upp samtidigt som granens rötter når ner till humusen för näringsupptag. Tall däremot hanterar kvävebrist bättre.

Oscar Nilsson, skoglig doktor vid SLU tror att tallen har en stor potential även på medelgoda marker. Foto: SLU

– Det behövs en väl anpassad markberedning som ökar det växttillgängliga kvävet för plantan, konstaterar Oscar Nilsson. Tallen har i varje fall inte de här problemen. De olika försöksytorna följdes i fem till sex år och i samtliga fall växte tallen bättre, även om skillnaden var mindre på de bördigaste ytorna med en bra markberedning.

Försöket behöver följas över tid för att undersöka granens utveckling när den börjar sätta fart. Enligt Oscar Nilsson sägs det att tall är bäst på torr, mager mark medan gran växer bättre på fuktig mark, men vad händer där emellan?

–  I gränslandet där emellan finns många frågetecken. En hel del tyder på att tallen går bra även på de lite bördigare markerna, säger han.

Växer bättre

I sin doktorsavhandling analyserade Oscar Nilsson ett försök i Främlingshem utanför Gävle där bestånd med ren tall, ren gran och en blandning av de två anlagts i tio olika block. Efter 57 år hade tallen en tillväxt som var 126 procent bättre än granens, och i efterhand menar Oscar att man kan konstatera att det var rätt trädslag för den medelgoda marken. Samtidigt hade det lika gärna kunnat planteras gran där.

– Enstaka andra resultat pekar mot fördelar för granen, men de är på bra bördig mark och svåra att jämföra eftersom tallen där gallrats hårdare, säger Oscar Nilsson och fortsätter:

– Möjligen har föryngringsmetoderna i Främlinghem varit till granens nackdel, men tallen går i vilket fall bättre än förväntat. Det bekräftar att mycket tillväxt går förlorad när risken för betesskador leder till att markägare planterar gran på marker bäst lämpade för tall.

Tallens oväntade tillväxtpotential kan göra den intressant för fler markägare.

– Den tycks ha förmågan att växa bättre än gran även på de bördigare jordarna, inte bara på torra och magra marker. Dessutom bidrar tallen till biodiversitet och ekosystemtjänster i form av rekreation, friluftsliv, jakt och bärplockning. Den ljusare tallskogen ger en helt annan markflora för bär och svamp, avslutar han.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn.s@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 22 december 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste