Större möjligheter till automation i drivare

Drivare är en maskin som både skördar och skotar ut virke och forskningen kring denna maskintyp har pågått under flera år. Maskinens framtida öde är nu i en avgörande fas, men fördelar som man redan kunnat se är bland annat högre effektivitet vid mindre avverkningar och större möjligheter till automation.

Det står just nu och väger om drivaren ska tas från konceptmaskinen X19 till en eller flera prototypmaskiner med dedikerade komponenter. Testerna med konceptmaskinen visar på förbättringsmöjligheter, men också större möjligheter till automation tack vare en mer inrutad arbetsprocess. Foto: Skogforsk

Skogforsk är en av de drivande parterna bakom fosrkningen kring drivaren där skogsmaskintillverkaren Komatsu Forest tagit fram en konceptmaskin vid namn X19 som testats och utvärderats i flera års tid.

I sin egen tidning Vision redovisas de slutsatser som man hittills kommit fram till när det gäller användningen av drivare jämfört med det traditionella tvåmaskinsystemet. Fälttester visar bland annat att fördelarna med drivare är stora vid avverkningar upp till omkring 1 500 kubikmeter som är belägna nära en väg, bland annat på grund av lägre flyttkostnader för maskiner.

Beredd att investera

Skogforsks egen utvärderande rapport ”Drivarens utvecklingspotential” beskriver hur man i en workshop kommit fram till flera förbättringsområden i både konstruktionen av maskinen och i arbetsmetodiken, som kan höja effektiviteten och produktiviteten ytterligare. Dessa skulle ge en tidsbesparing på cirka 9,4 procent jämfört med tvåmaskinsystemet till en ökad maskinkostnad på 600 000 kronor.

I en intervju i tidningen Vision uppger en av entreprenörerna som testat maskinen samtidigt att han skulle vara beredd att investera i en drivare som konceptmaskinen X19 som finns i dag om den var tillgänglig på marknaden, och skogsägarföreningen Södra säger sig vara mycket positiva till konceptet som de menar skulle passa deras skogsbruk bra.

Börja om

Skogsaktuellt har pratat med Rikard Jonsson på Skogforsk i Uppsala som varit delaktig i projektet, och som kan berätta lite mer om maskinens potential.

– Det är svårt att automatisera arbetet av en skördare och en skotare där stockar måste idientifieras och information om deras position samlas in och överföras mellan maskiner för att skotaren ska hitta igen virket. Det finns en risk att man utvecklingsmässigt måste börja om på ruta ett, säger han och fortsätter:

– Om man istället ser på en drivare så har vi hela tiden koll på vart trädstammen och stockarna är, från det att man tar tag i trädet med aggregaget, fäller trädet och upparbetar stockarna på lastbäraren. Har man information om vart kranspetsen och lastbäraren befinner sig är det lättare att få fram information om till exempel i vilket av lastbärarens fack stocken hamnat.

Mer inrutad process

Rikard Jonsson, forskare inom driftssystem på Skogforsk i Uppsala ser med spänning på drivarens framtid. Om den tar steget till prototyp finns det enligt honom fler intressanta tester att genomföra, bland annat avverkning av grövre skog. Foto: Skogforsk

Rikard förklarar att hela arbetsmetodiken med drivare är en mer inrutad process än hos skördare och skotare som jobbar separat.

– Det är väldigt tacksamt när man vill automatisera och vi ser en något större potential för drivaren som maskinsystem när det gäller automationsutveckling än vad vi ser för tvåmaskinsystemet, säger han.

Rikard berättar också mer om forskningen kring drivarens prestation under olika förutsättningar vad gäller skog.

– I tidigare drivargenerationer har man pratat mycket om så kallad medelstamvolym där man haft bilden att drivaren gynnas av klen stamvolym, men i våra studier har vi inte riktigt kunnat bekräfta den bilden. I de diameterintervall vi jämfört har drivar- och tvåmaskinsystemen varit jämförbara utan någon tydlig fördel för något av systemen, säger han.

Volymfördelningen viktigare

Skulle Komatsu Forest ta konceptmaskinen X19 till nästa nivå och tillverka en eller flera prototyper med dedikerade komponenter skulle Rikard gärna se tester även på grov skog för att jämföra drivaren mot tvåmaskinsystemet även där.

– Vi har inte rundat av analyserna helt än, men något som verkar vara nytt för X19 jämfört med tidigare drivare är den högre effektiviteten vid mindre trakter nära vägar. Då blir södra Sverige ett mer intressant verksamhetsområde än norra Sverige och där är skogen generellt grövre, säger han.

Avverkning av grövre skog för enligt Rikard också med sig att man måste tänka lite annorlunda när det gäller sortimentens inverkan på tidsåtgången.

– Historiskt så har man utgått väldigt mycket från antal sortiment enligt tankesättet att ju färre sortiment desto bättre är det för drivaren. Men tester har visat att antal sortiment inte har lika stor betydelse som volymfördelningen för varje lass säger han.

Ojämn sortimentsfördelning

Om de två volymmässigt största sortimenten, exempelvis tall- och grantimmer, utgjorde en stor del av lasset så gick det fortare att få lass än om dessa utgjorde en mindre andel av lasset.

– Det verkar som att det är jobbigt att jobba med ett varierat lass där volymen är utspridd på många sortiment. Det bästa är om väldigt mycket av volymen istället är fördelad på få sortiment, Säger Rikard. Om exempelvis timmer utgör 80 procent av volymen på lasset så spelar det paradoxalt nog inte så stor roll hur många sortiment de sista 20 procenten är fördelade på, det är något som förvånade oss.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn.s@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades lördag den 05 december 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste