Satsa på biodrivmedel innan tåget gått

Det är huvudbudskapet i Danske Banks senaste kvartalsanalys där man pekar ut just biodrivmedel som det enskilt största sättet att minska koldioxidutsläppen. Men för skogsindustrin är det viktigt att investera nu, annars tror banken att det kan vara för sent.

Danske bank har i sin kvartalsanalys för Q3 undersökt hur det svenska virket används i industrin och där sett stora förbättrings- och utvecklingsmöjligheter när det gäller utnyttjandet av olika material. Banken menar bland annat att, även fast skogsbrukets mål är att maximera timmerandelen så blir bara 50 procent av stocken sågtimmer medan resten går till energi som exempelvis bränslepellets.

Måste utnyttjas bättre

Här vill Danske Bank istället se ett bättre utnyttjande av restprodukter från industrin och man ser stora möjligheter till utveckling av vad man kallar skogskemi, det vill säga tillverkning av biobränsle. Samtidigt ser man också behovet av ökade investeringar och mer utveckling av tillverkningsprocesser för bioenergi från skogen för att minska den svenska importen av biodrivmedel som i dag ligger på 85 procent.

Trots att storas investeringar gjorts i raffinaderier där talldiesel tillverkas av tallolja så visar Danske Banks undersökning att man snart maximerat talloljans potential då den endast utgör 3 procent av en trästocks beståndsdelar. Istället tittar man nu med stort intresse på en annan beståndsdel i virke, nämligen lignin som nästan utgör en tredjedel.

– Ligninet har en utomordentligt häftig molekylstruktur med egenskaper som öppnar för väldigt stora möjligheter. Så fort industrin separerat det så kommer det att skapas en mängd olika användningsområden. Såväl Preem som Neste kommer att storskaligt kunna raffinera lignin till biodrivmedel, men det kommer att ta några år och investeringarna måste göras parallellt hos både skogsindustrin och petrokemiföretagen, säger Sören Eriksson, tidigare utvecklingschef på Preem i Danske Banks kvartalsanalys.

Olika syn på hållbarhet

Finland ses här som ett föregångsland när det gäller storskaliga satsningar på biodrivmedel och skoglig kemi, där man planerar för en ny produktionsanläggning med en kapacitet på 500 000 tån biodrivmedel per år. Även när det gäller lignin så ligger Finland i framkant, där Stora Enso genom extraheringsverksamheten vid massabruket i Sunila med 50 000 ton per år är världens största ligninproducent.

Det stora orosmolnet på biodrivmedelshimlen är just nu EU, där man har helt andra åsikter kring vad som är hållbar energi och där just nu till och med vattenkraften riskerar att klassas som inte hållbar. Enligt Danske Bank är det också politisk osäkerhet och oklarhet kring regelverk som bromsat och fortsätter bromsa svenska investeringar i biodrivmedelstillverkning vilket man ser som ett allvarligt problem.

Trög prisuppgång

Trots att fokus i Danske Banks kvartalsanalys ligger på Biodrivmedel så har man även analyserat marknaderna för timmer, massa och massaved och för massan syns enligt banken en långsam prisuppgång.

Oskar Lindström, skogsanalytiker på Danske Bank ser två faktorer som gjort det svårt att få upp priserna på massa. Den ena är det stora prisgapet mellan lång- och kortfibrig massa som ligger på rekordnivåer där den kortfibriga massan inte alls hängt med i prisuppgången. Höjer man priset för mycket menar Oskar att det finns en risk att kunder istället väljer att gå över till den mycket billigare kortfibermassan.

Den andra orsaken till den tröga prisuppgången är producenternas höga globala lagernivåer av massa, men även om Danske Bank inte tror på någon snabb eller lätt prisuppgång så ser man ljusare på framtiden för massamarknaden med en ökad efterfrågan som drivs på av Kina. 

Producerar för fullt

När det gäller timmer så verkar det inte finnas någon hejd på vare sig prisuppgång eller efterfrågan, och enligt Danske Bank söker sågverken nu efter virke för att kunna producera för fullt. Trots att den inhemska efterfrågan på byggvirke varit god så menar banken att exporten spelat en viktig roll i framgångarna, där både Kina och USA varit stora uppköpare av sågad trävara och det är också USA-marknaden som till stor del driver hela världsmarknaden just nu.   

I Sverige har Södra varit mest aktiv när det gäller prishöjningar på sågbara sortiment som timmer, klentimmer och kubb, men dessa gäller endast för gran. Även Mellanskog har höjt betalningen till skogsägarna i form av en premie. Enligt Danske Bank är det bara en tidsfråga innan även andra aktörer i hela landet måste höja sina timmerpriser för att kunna konkurrera om den attraktiva råvaran

Stora lager

Massavedspriset hålls däremot nere av ett stort nationellt överskott där Norrland toppar listan med ett massavedslager på 57 procent över snittet för tredje kvartalet. Skogsstyrelsens statistik visar dock på minskande lagernivåer och enligt Danske Bank har man kunnat se signaler på att den baltiska massavedsimporten i princip upphört. Därför gör banken bedömningen att de inhemska massavedslagren kan komma att förbrukas snabbare och att situationen för massaveden kan se annorlunda ut till våren.