Svampsjukdom hotar fröplantager

Svampsjukdomen grankotterost har letat sig in på svenska fröplantager och orsakar enligt SLU mångmiljonförluster och brist på plantmaterial. Ny forskning visar dock att hägg i anslutning till plantagerna kan vara lösningen på problemet.  

Grankotterosten sprids från hägg och sätter sig på grankottarnas fjäll. Där kan svampsporer produceras i flera år. Ny forskning från SLU visar att svampens spridning utan värdväxten hägg är så gott som obefintlig, vilket ger hopp om att kunna begränsa spridningen. Foto: Hernan Capador

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) uppger att Sverige årligen exporterar granvirke till ett värde av över 80 miljarder kronor, och att det behövs omkring 200 miljoner granplantor för att säkra föryngringen av ny skog.

Plantodlingen är beroende av fröplantagerna för att få högkvalitativt föryngringsmaterial, men grankotterost kan slå ut upp till 80 procent av fröproduktionen vilket leder till att skogsägare inte kan få tillräckligt mycket av det bästa plantmaterialet och därmed får en lägre tillväxt i sin skog.

Mycket allvarligt

Såhär ser en kotte angripen av svampsjukdomen grankotterost ut. Foto: Hernan Capador

Grankotterost (Thekopsora aerolata) är en rostsvamp och en så kallad värdväxlare, som hoppar mellan trädarterna gran och hägg för att som SLU beskriver det ”fullborda sin livscykel”. Något som oroat forskare är förekomsten av grankotterost även långt från närmaste hägg, vilket föranledde funderingar om hägg verkligen var nödvändig i rostsvampens livscykel.

– Det vore mycket allvarligt om T. aerolata skulle kunna infektera granar utan hägg. Det skulle göra det nödvändigt att identifiera och ta bort alla infekterade kottar på och omkring fröplantagerna, eftersom de skulle fortsätta producera sporer och infektera nya kottar under flera år. Om en sådan sanering ens vore möjlig, skulle den vara både dyr och besvärlig. Men vi tror oss nu ha hittat svaret på frågan, säger Hernan Capador, forksare på SLU i ett pressmeddelande.

Unika individer

Enligt honom är de svampsporer som produceras i de angripna kottarna kloner, vilket innebär att det borde finnas mycket sporer från samma genetiska individ inom ett visst område. Men omfattande studier visar på motsatsen.

– Vi hittade nästan uteslutande unika individer, säger Hernán. En enda genetisk individ påträffades på fler än ett ställe, och det skulle i sig kunna betyda att klonala aecididesporer kan infektera kottar, men vi borde i så fall ha hittat många fler sådana exempel. Vi drar därför slutsatsen att T. areolata behöver den alternativa värden hägg för att föröka sig och att svampen alltså inte är kapabel till förkortad livscykel, säger Hernan Capador.

Agera alternativvärd

Resultatet visar att det mest effektiva sättet att bekämpa rostsvampen är att avlägsna all hägg i närheten av fröplantager, men det är fortfarande oklart hur långt sporerna kan spridas från hägg till gran. En annan faktor som också undersöks är om andra träd eller växter än hägg kan agera värdtar för rostsvampen.

– Detta är de frågor vi studerar nu, säger docent Åke Olson, som leder projektet. Med hjälp av sporfällor kan vi mäta hur långt basidiesporer sprids från en ensam hägg, vilket kan lära oss hur långt från fröplantagerna häggen måste rensas bort. Vi kommer också att göra infektionsförsök med Thekopsoras aecidiesporer på vanliga ljungväxter för att ta reda på om de har någon potential för att agera alternativvärd. Resultatet av dessa undersökningar kommer hjälpa oss att förstå hur vi bäst skyddar fröplantagerna från grankotterost i framtiden.

Läs mer om SLU-studien här

Riskerar att orsaka miljardförluster

Grankotterost kan stundtals orsaka enorma skador. År 2006 angreps fröplantager över hela södra Finland och slog ut upp till 80 procent av produktionen. Granar blommar oregelbundet med några års mellanrum, så det finns ingen jämn, årlig nyproduktion av frön. 2006 var ett år med mycket intensiv blomning och fröproduktion, och när sjukdomen slår hårt ett sådant år försvinner en stor andel alla frön som produceras under ett helt årtionde.

Likt de flesta rostsvampar behöver svampen två arter för att fullborda sin livscykel; i det här fallet gran och hägg. Sexuella basidieporer bildas på fallna häggblad på våren och infekterar nybildade grankottar. Fröproduktionen i angripna kottar sjunker med upp till 90 procent i allvarliga fall. Efter ett år börjar asexuella aecidiesporer bildas på grankottarna, vilka infekterar häggblad. De angripna kottarna fortsätter producera sporer under flera år. På häggbladen sker den sexuella parningen under hösten, och efterföljande vår infekteras nya grankottar med nya basidiesporer.

Källa: SLU

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn.s@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 25 november 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste