Tre år efter Metoo – vad hände sedan?
Metoo blev hösten 2017 snabbt en stark rörelse som spred sig över hela världen. Sexuella trakasserier, övergrepp och tystnadskulturer låg i fokus. Flertalet upprop startade i bransch efter bransch, och i de gröna näringarna fylldes hashtaggarna #skiljagnarnafrånvetet, #visparkarbakut och #slutavverkat med berättelser från kvinnor i branschen.
Tre år har gått och vi har pratat med initiativtagarna till de tre uppropen i de gröna näringarna som samlade tusentals namn. Vad har förändrats och vart står vi nu?
#skiljagnarnafrånvetet
”Det handlar om ett genomgående mönster”
Annika Bergman startade tillsammans med Matilda von Rosen uppropet #skiljagnarnafrånvetet i jordbruksbranschen. Initiativet var självklart berättar Annika och när det väl var sjösatt var inte reaktionerna sena.
– Responsen kom ju omedelbart. Det var många som insåg att de faktiskt också hade varit utsatta men de hade inte definierat det så, för när exemplen kom in så var det fler som insåg att det här har ju hänt mig också, säger Annika.
Unga extra utsatta
Bland alla berättelser som kom in så var de från ungdomar, bland de allvarligaste i Annikas mening.
– Det var mycket som kom från SLU. Och det kändes så himla tråkigt för att unga tjejer är mycket mer utsatta än vad man är som äldre när man har större livserfarenhet. Man kanske har gjort sin karriär och man har en plattform som man står på. Men de ska ut i arbetslivet och hitta sin roll och att då vara utsatt för sånt här, det är inte okej.
Annika berättar om exempel:
– Många skrev ”det här var min första praktik, det här var mitt första jobb och jag blev behandlad såhär. Aldrig mer gröna näringen”. Och det är otroligt sorligt att se.
Från individ till struktur
Innan kampanjen drog igång var det frågor som det pratats lite om i branschen, menar Annika som berättar om när hon varit ute och föreläst, framförallt på skolor.
– Jag har ofta mötts av reaktionerna att när killar säger att sådär är det inte längre, det där var förr. Då är det alltid någon tjej som sagt att jo precis så är det ju fortfarande. Och så har man fått en väldigt bra diskussion. Men det är väldigt svårt att lyfta den typen av diskussion själv, det behöver vara någon annan som kommer in och säger att det här handlar inte om dig, det handlar om ett genomgående mönster. Du är en del av något mycket större.
Annika lyfter att det skett en förflyttning av diskussionen, från individnivå till strukturnivå. Och hon lyfter särskilt en person som varit delaktig i det:
– Palle Borgström har stått upp i den här frågan gång efter gång och sagt att det här är ingenting som vi vill se i det gröna näringslivet. Han har haft en stor inverkan, att han tog den positionen och att han fortsätter ge uttryck för den.
Ett sätt att hantera
Annika förklarar att Metoo blev ett sätt att hantera de här frågorna. Att blir man utsatt för något nu så följs det inte längre av en tystnad.
– Innan lät man saker passera mer, man bara tog emot det, framförallt det verbala. Men nu kan man säga att det där var inte okej, det var Metoo. Det har gjorts små förändringar, men det är ingen revolution som skett. Men jag tror att den som vill driva en förändring har fått lite mer råg i ryggen, lite mer stötting.
Uppropet ledde också till att det blivit mer klart för ledare att det inte är något som styrs underifrån.
– Det är värderingar som ledarskapet måste stå upp för, och leda. Det är ledaren som sätter värderingar och kulturen på en arbetsplats. Man kan inte skylla på att ”ja ja de är såna”. För det som ledarskapet godkänner eller legitimerar är det som också får blomma.
Märklig tystnad
Uppropet har gett många ringar på vattnet och kanske visste ingen vad det skulle leda till. Men det finns något Annika hade velat sett mer av:
– Jag hade verkligen önskat att mer ledande personer gått fram och sagt att det här är ett problem för oss som vi inte har råd med att ha överhuvudtaget. Jag tycker stora delar var väldigt tysta, märkligt tysta. Vi ser ju fortfarande att vissa delar engagerar sig och andra har helt hållit för öronen och tittat åt ett annat håll.
Även från universiteten hade hon önskat mer:
– På SLU så tog skogs-fakuliteten det på ett stort allvar, men man gjorde inte det på lantbrukssidan och det förvånar mig, det gör mig ganska besviken. På naturbruksgymnasierna verkar det vara väldigt olika, en del jobbar jättemycket med detta och det är en av de större vinsterna.
Tar frågan tillräckligt stor plats i branschen i dag?
– Det är svårt att bedöma men jag skulle säga att LRF gör ett gott arbete och håller i frågan. Palle, i kraft av att vara både ordförande och man, det väger väldigt tungt att han håller i frågan. Men så är det ju, hade han varit en kvinnlig ordförande så hade det inte varit lika tungt. Där är vi ju fortfarande i vår syn på manligt och kvinnligt.
#slutavverkat
”Det är dags att sluta prata och börja agera”
Matilda Hansson drog tillsammans med Elin Olofsson och Viktoria Forsmark igång skogens Metoo-upprop #slutavverkat i december 2017 och ganska snart blev det en stor snackis i branschen.
– Svaret blev jättepositivt och det ramlade in berättelser. Vi var på olika företag alla tre och upplevde responsen som kom. Dels var det mycket spekulationer men framförallt pratades det om det i fikarummen. Både ett äntligen från flera håll men även nervositet inne på vissa kontor, berättar Matilda Hansson.
Hur mycket hade det pratats om de här frågorna i skogsbranschen innan uppropet?
– Det hade pratats om jämställdhet, men det bara pratades. Om utbildningar vi måste ha, att alla kvinnor på företaget kunde väl dra ihop ett kvinnligt nätverk och det fanns jämställdhetsplaner, men med ganska mycket luft i. Så absolut, det pratades, men det var kanske inte så jättemycket mer än så.
Andra förväntningar
Nu tre år senare önskar Matilda att hon kunde rada upp ännu fler saker som förändrats än vad som finns. Men någonting har ändå skett.
– Det som hänt är att man har medvetandegjort jämställdhetsfrågan på ett sätt som inte var innan. Det finns andra krav och förväntningar från kvinnor i skogsbranschen nu. Det finns studenter från skogliga utbildningar som säger att ”nä här kliver inte jag in, jag väljer något annat”, när dom har pluggat färdigt i fem år, för att här vill inte jag vara. Där har man skapat någonting.
Frågan har också fått mer ljus på sig i ledningssammanhang berättar Matilda, men där är fortfarande mycket prat.
– Det är väldigt mycket projekt och sen är allt jättebra. Man pratar mycket om att man ska vara x antal procent kvinnor innan det året, men man pratar kanske inte exakt om hur man ska vara där. Och man pratar inte om hur man behåller de här personerna och det man definitivt inte pratar mycket om, det är kvinnor i ledande positioner.
Rör sig framåt
Enligt Matilda krävs det fler kvinnor på positioner med makt i skogsbruket som också kan vara goda förebilder för yngre som söker sig till utbildningarna, för att visa att det finns karriärmöjligheter i skogsbranschen oavsett kön.
Sista tiden har flertalet stora skogliga aktörer gjort omorganisationer, där Matilda menar att chansen funnits att visa att det ligger ett allvar i det som sägs med ett jämställdhetsarbete.
– Jag tycker att det är tråkigt, och där blir det en tydlig distinktion mellan att säga och att göra.
Men det är också viktigt att se förändringarna som gått till det bättre, poängterar Matilda
– Frågan får ju ta plats. I dag jobbas det med ett stort jämställdhetsprojekt i Västernorrland med ett 30-tal aktörer, där görs ett krafttag.
Ett till upprop
Ur uppropet föddes också det som senare kom att bli NYKS, nätverket för yrkesverksamma kvinnor och ickebinära i skogsbranschen. Det startade våren 2018 och samlar i dag 700 kvinnor i branschen. Där sitter både Matilda och Elin i styrelsen.
– Jag skulle vilja påstå att NYKS har blivit en maktfaktor i skogssverige, och det är jätteviktigt. Så med det också sagt, så har det ju hänt en del. Men ibland så känns det som att det skulle behövas ett slutavverkat 3.0.
#visparkarbakut
Foto: privat
”Det tar tid, Rom byggdes inte på en dag”
I hästbranschen startade Mika Thalén och Caroline Crafoord uppropet #visparkarbakut strax efter att Metoo kommit till Sverige. Reaktionerna från branschens olika grenar var blandade, berättar Mika.
– Från travet kom en superrespons och det togs på allvar. Dom hade redan börjat jobba på en plan med till exempel journummer och information. Men från till exempel ridsportförbundet hände inte mycket, säger Mika Thalén.
Hon berättar att de största problemen inte upplevdes på gymnasieskolorna eller ridskolorna, utan hos de privata aktörerna och i ryttareliten.
– Det gjordes bland annat i ordning utbildningsmaterial som man kunde beställa. Men problemet är att det är ju inget som privata aktörer skickar efter.
Hur mycket hade det pratats om de här frågorna i branschen innan Metoo?
– Alla har nog vetat om problemen men det har inte pratats så mycket inom ridsporten. Det har ju nästan varit så att om någon gått ut och sagt något så är det den som har fel. För man har skyddat de här coola profilerna och tänkt att det är viktigare, tyvärr
Vad har förändrats i och med uppropet?
– Vi har blivit mer medvetna om det och tjejer mer medvetna om sin rätt. Där blir det bättre, att man vet att är det något så kan jag ta tag i det eller berätta på ett annat sätt än tidigare.
Mika tror att det kommer fortsätta dyka upp mer och mer allteftersom från personer som på något sätt blivit utsatt för sexuella trakasserier.
– Vi fick så många berättelser, om sådant som många inte hade berättat för någon på väldigt många år. Det är inget som betas av utan bearbetas och tar tid.
Ett större engagemang
Men det räcker inte att bara göra en ansats och sen vara nöjd. Fler från branschen behöver engagera sig och ta ställning, menar Mika.
– Man kan ge gult kort till ett ponnybarn som är nervöst och gör fel på tävling, det kan man lägga krut på. Men unga tjejer som blir utsatta är inte så viktigt, det är de signalerna som ges. Där hade vi önskat mer stöd från fler större aktörer, säger hon och tillägger:
– Det har aldrig handlat om att hänga ut personer. Utan vi vill pränta in att från och med nu är det det här som gäller. Är man tränare eller ryttare och är med i ett idrottsförbund då måste man uppföra sig på ett visst sätt.
Men det tar tid, menar Mika och lyfter det arbete som görs i dag redan i tidig ålder.
– Det växer fram ett annat sätt att se på det. Och sättet att vifta bort det tror jag kommer försvinna med kommande generationer.
Vad behövs jobbas mer med?
– Framförallt information. Det är på många håll i hästbranschen en punkt i dag på ett helt annat sätt än tidigare och på ridgymnasium, ridskolor och många institutioner görs det mycket. Men det är inget som ändras över en dag. Det är ett beteende som varit legaliserat länge. Det kommer ändra sig, men det tar tid, Rom byggdes inte på en dag.
Fakta Metoo
Begreppet Metoo började användas av Tarana Burke 2006 och fångades sedan upp av Alyssa Milano 15 oktober 2017 som skrev på sitt twitterkonto: skriv #metoo om ni någonsin blivit sexuellt trakasserade.
Efter ett dygn hade hashtagen använts över tolv miljoner gånger.
I Sverige startade över 65 olika branschupprop.
15 oktober har initierats som en årsdag för att uppmärksamma Metoo.