Kvalitetsmätning på stående skog - utan att skada

Forskare har testat tre metoder för att mäta kvalitet på stående tallar utan att orsaka skador. Denna kunskap kan enligt Skogforsk bli viktig för det framtida förädlingsarbetet för att öka kvalitén på talltimmer.

Tallvirkets vedegenskaper kan mätas på stående skog med hjälp av olika metoder som Skogforsk testat. Det är ett viktigt steg i arbetet med genetiskt förädlingsarbete för bättre virkesegenskaper. Foto: Mostphotos

Skogsträdsförädling går ut på att korsa träd med goda egenskaper med varandra för att få fram ett förädlat plantmaterial med optimala egenskaper för produktiva skogar. För tall har denna förädling enligt Skogforsk hittills fokuserat mest på ökad stamvolym samt förbättrad stamrakhet och klimatanpassning, men timmer måste också vara styvt, starkt och formbeständigt.

Kopplade till kvalitetsegenskaper

Timrets lämplighet som konstruktionsvirke avgörs av dess kvaliteter, så kallade vedegenskaper, men hittills har det varit svårt att ta hänsyn till dessa menar Skogforsk. Det beror på att kvaliteten varit svår att mäta på stående skog, då det behöver vara arvbara egenskaper. De ska också vara kopplade till kvalitetsegenskaper som efterfrågas i färdigt konstruktionsvirke och mätningarna får heller inte skada träden.  

I ett forskningsprojekt har Skogforsk testat att mäta kvalitet på stående skog med tre olika metoder: mätning av ljudvågor i veden (vedljudhastighet), densitetsprofil genom mätning av borrmotstånd (resistograf) samt mätning av fiberriktning med fibervinkelmätare.

Läs mer om forskningsprojektet här

Högre arvbarhet

Efter mätning avverkades träden, som ingick i ett gammalt avkommeförsök, och plankor provsågades. Eftersom trädens släktskap i avkommeförsöket var känt kunde arvbarheten av vedegenskaper studeras detaljerat i de sågade plankorna.

Resultaten av forskningsprojektet visar bland annat att ljudhastighet i ved hade en stark genetisk koppling till styvhet och styrka i sågat virke, men låg arvbarhet. Veddensitet och stamrakhet (fiberriktning), hade också en stark genetisk koppling till styvhet och styrka, och dessutom upp till 30 procent högre arvbarhet.

Maximal förbättring

Slutsatsen som forskarna drar är att resistografmätning på stående tall skulle ge bäst resultat om målet är att förbättra virkets styvhet och styrka, men att förädling mot bättre stamrakhet skulle ha nästan lika god inverkan på samma egenskaper samtidigt som det är enklare och billigare att mäta i fält. Forskarna slår också fast att det är viktigt att vedegenskaperna som används vid genetisk förädling har hög arvbarhet och stark genetisk koppling till förädlingsmålen, alltså slutproduktens önskade egenskaper.

Skogforsk menar att förädling för lägre fibervinkel skulle ha den bästa inverkan på formstabiliteten, och att även viss förbättring av styvhet och styrka skulle kunna åstadkommas, men att det bästa vore att kombinera flera eller till och med alla av egenskaperna i studien för att uppnå en maximal förbättring i vedkvaliteten.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn.s@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades måndag den 09 november 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste