Gran och björk – svårt men inte omöjligt

Att behålla björken i äldre granbestånd är svårt, ofta uppstår mörka slutna skogar där björken till slut självgallras. I ett mångårigt forskningsprojekt i Småland har SLU följt ett bestånd för att se utvecklingen och produktionen för olika blandskogar.

"Björken är granens moder" är ett vanligt uttryck inom skogsbruket, men kan den också vara granens livskamrat? ett snart 40 årigt försök i Småland visar att det går att odla dessa trädslag tillsammans utan större produktionsbortfall. Foto: Björn Schubert

- Vi har följt skogen i nästan 40 år, vilket tillhör ovanligheterna. Trots att blandskog är väldigt vanlig har forskning och rådgivning varit inriktad på trädslagsrena bestånd. Nu har vi flera projekt om bland-skog, men det finns knappast några äldre försök att få kunskap ifrån, säger Eric Agestam, forskare på SLU i ett nyhetsbrev.

Jämnt blandbestånd

Eric följer projektet som ur forskningssynpunkt bedöms vara närmast unikt, och som nyligen mätts in. Den 38-åriga skogen, som är belägen i Asa försökspark utanför Växjö, ligger belägen på ett frodigt område i en lätt sluttning och består av totalt nio ytor med planterad gran och självföryngrad björk.

De nio ytorna är indelade i tre försöksytor vardera, bestående av ren granskog, granskog med 20 procent björk och en blandskog med hälften gran och hälften björk. 1992 gjordes en första röjning, då var granen tio år gammal och målet var enligt SLU att åstadkomma ett relativt jämnt blandbestånd.

Mycket ljusare

I dag när skogen vuxit till sig ser man en tydlig skillnad på de områden som har hög respektive låg andel björk.

- Även i bestånden med en femtedel björk är det väldigt mycket ljusare och trevligare än i den kompakta granskogen. Det är också trivsamt för mångfalden av djur och växter som är beroende av ljuset. Dessutom kräver certifieringen att minst 10 procent av stamantalet ska vara löv, säger Eric Agestam.

Mer arbete

När det gäller tillväxten i blandbestånden så är den något lägre, men skillnaden är inte lika stor som forskarna trodde att den skulle vara med tanke på ståndortsindex som ligger på G36 för granen.

- Däremot är det påtagligt mycket mer arbete med röjning och gallring om man vill behålla blandningen genom hel omloppstiden. Utan de insatserna tar granen över, vilket är en förklaring till att vi inte hittar mycket björk i äldre granskog, säger Eric Agestam.

Försöksytorna har hittills genomgått två röjningar och tre gallringar och enligt SLU har de båda trädarternas egenskaper lett till ett skolboksexempel på en beståndsutveckling där björken växte fort tidigt och granen kom efter. När bestånden var 34 år gamla hade höll båda trädslag en jämn höjd tack vare skötselingreppen och i dag är granens övre höjd cirka en meter högre än björkens.

Goda skäl

Den rena granskogen har haft en 50 procent högre produktion de senaste elva åren, och totalt sett har den producerat 490 skogskubikmeter per hektar jämfört med 400 respektive 450 kubikmeter i skogarna med en jämn fördelning mellan gran och björk och med 20 procents andel björk.

Det finns skillnader, men det behöver inte utesluta en blandning av de två trädslagen.

- Det kan ändå finnas goda skäl för blandskog. Utmaningen är att det kräver en aktiv skötsel. Den blir enklare om man lämnar björk i grupper, eller kantzoner, i stället för en stamvis blandning. Det minskar också risken för att björken gallras bort av misstag, säger Eric Agestam.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn.s@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades fredag den 30 oktober 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste