30 miljoner kubikmeter poppel per år

Det är vad forskare vid institutionen för sydsvenskt skogsbruk på SLU och Luleå tekniska universitet uppskattar det snabbväxande lövträdets potential till i Sverige. I ett nytt forskningsprojekt vill man bland annat sammanfatta kunskapsläget kring poppel och identifiera potentiella odlingsarealer.

Forskare tror att poppel skulle kunna stå för upp emot 30 miljoner kubikmeter virke per år, vilket motsvarar en tredjedel av den svenska årsavverkningen. Uppskattningen baseras på en beräknad tillväxt om 25 kubikmeter per hektar och år och en odlingsyta på en miljon hektar. Foto: Per-Ove Persson

Den snabbväxande poppeln, som trivs bra på bättre jordar, har en enorm kapacitet att producera stora volymer till bland annat biobränsleindustrin. Poppelforskaren Henrik Böhlenius vid SLU är den som leder ett nytt tvåårigt forskningsprojekt finansierat av bland andra Energimyndigheten och kunskapscentret för förnybara drivmedel, f3.

- Det finns gott om blandade rapporter och forskningsresultat. Vi vill ge en samlad bild av kunskapsläget hela vägen från att anlägga bestånd till färdiga produkter, säger poppelforskare Henrik Böhlenius i ett nyhetsbrev från SLU.

Medverkar gör också forskarna Marcus Öhman och Fredrik Granberg vid Luleå tekniska universitet samt Per-Ove Person på F.N.B AB.

Bättre jordar

Enligt poppelforskaren Henrik Böhlenius skulle poppel kunna odlas på en del av den obrukade jordbruksmarken som finns i Sverige. Den skulle också kunna ersätta gran på redan befintliga skogsodlingar på åkermark. Foto: SLU

Forskarna gör den preliminära uppskattningen att upp emot en tredjedel av den avverkade skogsvolymen i Sverige teoretiskt skulle kunna utgöras av poppel. En del i forskningsprojektet består i att ta reda på hur mycket mark som i dag i teorin finns tillgänglig för poppelodling.

- Poppel trivs bäst på bättre jordar. Vi har runt 400 000 hektar ej brukad åkermark som passar utmärkt. Dessutom finns det några miljoner hektar beskogad jordbruksmark. En del är granåkrar som nu är färdiga att slutavverka. Av olika skäl, allt från rotröta till att lövskog är trevligare, kan det finnas anledning att gå över till poppel, säger Henrik och fortsätter:

- Vi ska ta reda på hur mycket areal det finns och var i landet den är lokaliserad. Det ger en vägledning var och hur man bör satsa. Poppel trivs i nästan hela landet, förutsatt att det är rätt kloner.

Bra start

Tillväxten för poppel är mer än det dubbla jämfört med gran, men hur mycket det skiljer i tillväxt är en fråga där det finns olika svar. I odlingar har allt från 5 till 45 kubikmeter per hektar och år uppmätts, vilket är stora skillnader.

– De sämre resultaten beror oftast på dåliga kloner och att man slarvat med anlägg-ningen. Det är väldigt viktigt att poppel får en bra start och klarar konkurrensen mot gräs, berättar Henrik Böhlenius i nyhetsbrevet.

Tanken med forskarnas kartläggning är också, förutom att identifiera odlingsarealer, att ge ett tydligare underlag när det gäller tillväxten. I preliminära beräkningar har man landat på en potentiell tillväxt för hela landet på 25 kubikmeter per hektar och år under optimala förhållanden, och en odlingsyta på en miljon hektar.

Vilken betalningsförmåga

Det frodvuxna lövvirket lämpar sig bland annat som massaved till fiberindustrin, men också till biobränsleindustrin.

– Hela virkesproduktionen kan också användas till drivmedelsproduktion genom förgasning. En nyckelfråga är vilken betalningsförmåga det ger till skogsägaren. Det ingår i den helhetsbild vi håller på att ta fram för poppelns möjligheter, säger Henrik Böhlenius.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 13 oktober 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Låt de ukrainare som kan arbeta – få arbeta

Debatt: Varje år kommer cirka 1 000 ukrainare med säsongsarbetstillstånd för att plantera skog och utföra röjningsarbete i de svenska skogarna. Detta är erfaren personal, som ofta återkommer år efter år. I sommar ska drygt 400 miljoner skogsplantor planteras, och till detta behövs kompetent arbetskraft. Nu avslår dock Migrationsverket säsongsarbetstillstånden för den ukrainska personal som skulle komma i år. Argumentet från myndigheten är att det på grund av kriget finns risk att man stannar kvar i landet även när säsongen är slut. Någon individuell prövning görs inte. I samband med avslaget hänvisas istället personalen till att söka uppehålls- och arbetstillstånd genom massflyktsdirektivet.

 

Kommentera

Kriget i Ukraina får träpriser att rusa

Allt fler konkurrerar om skogsråvaran. Det pågående kriget i Ukraina har kraftigt minskat Rysslands exportvolymer till Europa. Det skapar utbudsbrist och leder till en stark prisutveckling som gynnar svenska skogsägare. Samtidigt växer risken för brist på träråvara. Skogsindustrin står också inför utmaningar, till exempel kring biologisk mångfald och en ökad reglering från EU. Det framgår av Handelsbankens senaste rapport om den svenska skogssektorn.

Kommentera