Så påverkade torrsommaren 2018 skogarnas upptag av CO2

Data från 140 mätstationer i Norden och runt om i Europa visar att den extremtorra sommaren 2018 väsentligt påverkade skogarnas koldioxidbalans.

Många träd i skogarna längs Smålandskusten är försvagade av torkan. Tallarna i mitten av bilden har blekta barr och enentill höger har dött.      Foto: Pierre Kjellin

Sommaren 2018, som i Sverige och på flera andra håll i Europa var både extremt torr och extremt varm, ledde till att våra nordiska skogar och myrar tog upp betydligt mindre koldioxid än normalt och att även vissa odlade grödor gav den lägsta avkastningen på decennier. Det visar studier från Lunds universitet, skriver nättidningen Forskning.se.

Med hjälp av data från forskningsinfrastrukturen ICOS (Integrated Carbon Observation System) och dess cirka 140 mätstationer i tolv europeiska länder har forskare undersökt hur extremtorkan påverkade vegetationen och koldioxidbalansen i Europas skogar. Studierna från Sverige är inriktade på nordiska skogar och myrar.

Forskaren Anders Lindroth och hans kollegor vid Lunds universitet har studerat hur torkan påverkadt kol- och vattenbalanser i elva nordiska skogar.

– I de skogar som utsattes för den värsta torkan minskade nettoupptaget kraftigt, i ett fall från ett stort upptag ett normalår till inget upptag alls 2018. De flesta skogarna i studien minskade sina nettoupptag av koldioxid, säger Anders Lindroth till Forskning.se.

Artiklarna där Anders Lindroth och hans kollegor presenterar resultaten är publicerade i ett specialnummer av tidskriften Philosophical Transactions of the Royal Society B.

Läs även: Så kan skogens CO2-upptag komma att minska i framtiden

 

Artikeln publicerades fredag den 11 september 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste