”Skogsägare bör få större ekonomisk ersättning ju långsammare deras skog växer”

Vad ska vi ta råvaran till papperet och kartongen från om vi skyddar de enorma arealer skog som miljörörelsen vill? Vi pratade med en forskare som anser att det finns alternativ till träfibern och som vill att skogsägare får betalt för att låta skogen stå.

Foto: Björn Schubert

Stig-Olof Holm är skogsägare och universitetslektor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. Han är också engagerad i nätverket Skydda Skogen och hör till dem som anser att vi bör undanta mycket större arealer skog från konventionellt skogsbruk än vad vi gör idag.

Stig-Olof Holm, varför är det så viktigt att minska arealen brukad skog i Sverige?

– För att minska utsläppen av koldioxid. Det mest akuta just nu är att undvika att så kallade tippingpoints – det vill säga där växthuseffekten genom exempelvis ökade metanutsläpp blir självförstärkande – överskrids. Därför måste fokus sättas på det korta tidsperspektivet, det vill säga de närmaste 20-30 åren. Att satsa på biobränslen från långsamväxande boreal skog är ingen lösning eftersom det tar flera decennier innan de nya träden, som ska ersätta de avverkade, vuxit upp och återtagit den utsläppta koldioxiden. 

Stig-Olof Holm.             Foto: Pierre Kjellin

Hur tänker du dig att vi ska få Sveriges skogsägare att kraftigt minska sina avverkningar?

– Genom hård politisk och ekonomisk styrning bort från avverkning. Koldioxidbeskattning bör framgent inte enbart gälla fossila bränslen, utan även biobränslen. Biobränslen med längre återupptagningstid av koldioxid, som nordliga skogar, bör beskattas hårdare än de med kortare upptagningstid, till exempel flera jordbruksgrödor. Skogsägare bör på motsvarande sätt erhålla större ekonomisk klimatersättning ju långsammare deras skog växer. EU:s befintliga system för ersättning till jordbruk bör appliceras på klimatstyrning av skogsbruket. Att skogen ska få stå kvar är den helt givna utgångspunkten. IPCC framhåller ju att återbeskogning av planeten är viktigt för klimatet. Cirka 80 procent av avverkningen blir kortlivade produkter. Det medför ett utsläpp på cirka 80 miljoner ton koldioxid per år, vilket ska jämföras med alla Sveriges övriga utsläpp på cirka 50 miljoner ton per år. Huruvida vissa träd ska få avverkas framgent bör analyseras ingående genom betydligt mer noggrannare livscykelanalyser än som skett hittills. Till exempel bör inkluderas hur den så kallade Jevons paradox kommer in i sammanhanget.

Om vi kraftigt minskar avverkningarna i Sverige – vad ska massaindustrin använda för råvara istället?

– Råvaran bör i stället tas från restprodukter i jordbruket. Här finns en stor potential i form av främst halm. När det gäller halm återväxer den inom ett år. Att tillverka papper från halm är mindre miljöbelastande än om man använder träfiber som råvara. Det globala fotavtrycket är ungefär hälften så stort vid halmbaserad pappersproduktion jämfört med vid traditionell produktion med träfiberbaserad råvara.

– Om dessutom mer ärtväxter odlas och mer jordbruksarealer snabbt omvandlas till agroforestry områden – skogsträdgårdar – kan köttätandet minskas. Även stjälkar från ärtväxter ger cellulosa som kan nyttjas för fibrer till papper, kläder med mera. Och skogsbränslet till värmeverk bör i större utsträckning ersättas med jordvärme, samt bergvärme från djupborrning.

Läs även: Forskare vill ändra i Skogsvårdslagen

Pierre Kjellin
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktion@skogsaktuellt.se

FAKTA Jevons paradox

År 1865 observerade den engelske ekonomen William Stanley Jevons att teknologiska förbättringar som ökade effektiviteten vid kolanvändning ledde till ökad konsumtion av kol i många industrier. Han argumenterade därför för att det inte gick att lita på att tekniska energiförbättringar (energisnålare teknik) per automatik ledde till minskad bränsleförbrukning.[2] Empiriska belägg för paradoxen finns bland annat  i en studie om energianvändning i USA och sex europeiska länder mellan 1960 och 2002.

 

Artikeln publicerades torsdag den 10 september 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste