Johan Freij: Därför förändras kvalitetsbegreppet i branschen

Det kommer alltid finnas en marknad för kvalitetsvirke, men klassiska kvalitetsegenskaper har fått en allt mindre betydelse för hur kvaliteten på slutprodukten är. Det menar Danske Banks skogsbranschanalytiker Johan Freij.

Fingerskarvat virke har hög formstabilitet, bättre hållfasthet och låg risk för sprickbildning.      Foto: Setra

Både teknikutvecklingen och synen på kvalitet är faktorer som gör att kvalitetsbegreppet i skogs- och trävarubranschen förändras. Egenskaper som kvistfrihet, tätvuxenhet och kärnved är inte längre lika viktiga för hur kvaliteten på den förädlade trävaran blir.

Så beskriver Danske Banks skogsbranschexpert Johan Freij utvecklingen. Han är ganska övertygad om att efterfrågan på kvalitetsfura – tätvuxen kvistfri tall – kommer att minska i framtiden, bland annat som ett resultat av att det utvecklats både nya och bättre tekniker för att foga ihop trä.

Fingerskarvning 

Johan Freij är Danske Banks skogsbranschexpert.        Foto: Danske Bank

– En stor del av kvalitetsfuran blir lister, paneler och andra synliga trädetaljer. Det är sällan vi idag använder trä utan att lasera eller måla det. Idag kan man göra träprodukter som är mera formstabila och inte vrider eller slår sig genom att kapa virket mellan grenvarven och sedan fingerskarva ihop till en extremt formstabil list som är av hög kvalitet trots att den tillverkats av virke som växt snabbt.

Samtidigt menar de som jobbar med byggnadsvårdssnickeri att detta kräver tätvuxet kvistfritt virke, och att kvalitetsvirke har en framtid.

– Traditionellt kvalitetsvirke, det vill säga tätvuxen fura med stor andel kådbemängd kärnved, kommer helt klart att ha en marknad för exempelvis fönsterhantverkare som vill jobba efter traditionella metoder. Gotland är ett sådant område som kan ta fram stora volymer av den här typen av virke. Även Norrlands inland.

KL-trä växer

– Sedan har du en produkt som sannolikt kommer att växa väldigt fort de närmaste åren och det är KL-trä. I dag gäller det till stor del gran och man använder hög kvalitet rakt igenom beroende på standarder. På sikt så finns det ingen anledning att man i mellanskikten kan använda skadat eller torrt virke. Precis på samma sätt som man använder sämre kvaliteter i mellanskikten på plywoodskivor.

Infrastrukturen för att få fram traditionellt kvalitetsvirke ur skogen är dock en flaskhals, menar Johan Freij:

– Problemet är att dels sortera ut detta virke och dels hitta en såg som kan utnyttja det. Hur som helst så kommer volymerna att vara små jämfört med övriga sortiment. Det viktiga här är att inte vifta bort detta. Det är inte virket det är fel på utan det handlar mer om logistik, att det finns specialsågverk och en betalningsförmåga.

Sydlig gran bättre

Samtidigt finns det många aspekter av kvalitet när det gäller virke idag, menar Johan Freij och tar en faktor som böjhållfasthet som exempel:

– Konstruktionsvirke av gran – en regel – är hårdare om det kommer från norra Sverige, men också sprödare. Det är alltså inte självklart att böjhållfastheten är bättre i en norrländsk gran, utan på den punkten är den småländska granen sannolikt bättre. Och ska du till exempel ha en takstol så bör man inte leta virket till det i fjällvärlden.

Johan Freij tror att vi kommer se två olika utvecklingar. En där man jobbar med att bli allt bättre på att förbehandla virket och göra det mera motståndskraftigt på olika sätt – till exempel genom värme- eller tryckbehandling. Den andra utvecklingen är det segment där kunderna kräver det som traditionellt betraktas som kvalitetsvirke – senvuxet, kvistfritt och kärnvirke.

Pierre Kjellin
pierre.kjellin@gmail.com

 

Artikeln publicerades tisdag den 01 september 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste